Förra onsdagen skulle jag egentligen på uppföljningsmöte om min ADHD-medicin men ssk M var sjuk och det blev inställt. Synd, eftersom jag hade behövt det efter händelsen måndagen den veckan.. Jag fick i alla fall en annan tid onsdagen den 12 feb, alltså en vecka senare. Tiden efter måndagen då det där hemska hände har varit turbulent, skör och känsloladdad. Jag har gråtit mycket, mått skit, mått bra, skrattat, gråtit, mått skit, mått bra, skrattat, osv osv osv.. Jag har gått som på en spindeltråd många dagar och det har varit tal om psykakut vissa dagar. Men, så blev det äntligen onsdag (idag) och möte med ssk M, trodde jag.. Jag hade med en personal från boendet som de andra gångerna, en av dem som var med mig den dagen.. Vi fick gå in till läkarens rum, vilket jag inte alls blev road av, då det kom plötsligt och jag blev rädd. Vi skulle prata om just den måndagen och även hur jag mått efter det.. Jag ville verkligen inte höra på det och bad om att få gå ut istället medans min personal berättade för läkaren och ssk, men nej det fick jag inte... Jag fick snällt sitta kvar och lyssna på allt jävla skit om mig själv och om hur störd jag är. Det var i alla fall självklart att jag inte fick fortsätta med min medicin. Jag frågade om vad det var som hände mig den måndagen eftersom jag aldrig upplevt något liknande förut. Psykosliknande sade läkaren och ssk. Med fortsatt medicinering kan det utvecklas till det värre och för varje gång det händer eskalerar det hela och något mycket allvarligt kan inträffa, tillade de. Det är väldigt allvarligt det som skedde den måndagen. Jag är i chock efter de orden idag. Speciellt efter att jag frågat om de är säkra på att jag blir av med risken att få psykos igen när jag slutat med min medicin. Läkaren svarade att risken är liten att det fortsätter men att det också då inte är hans problem utan en psykiatriker på psykakut.. Han har tydligen bara ansvar för mig när jag tar mediciner som kan ge biverkningar av något allvarligt tillstånd, annars bryr han sig inte.
Jag har nu tagit ADHD-medicin i nästan exakt en månad, men från och med i morgon avslutar jag min medicinering på grund av den ovanliga men mycket allvarliga biverkningen att inte kunna skilja på overklighet och verklighet. Det är en lättnad samtidigt som ett nedslag, då jag verkligen ville ha effekterna av min medicin. Detta var också troligen sista gången jag provar en ADHD-medicin någonsin, då det inte finns någon annan som skulle kunna fungera, enligt läkaren. Jag skulle reagera likadant om inte värre på någon annan då de alla fungerar på samma sätt och påverkar hjärnan.
Allt som allt hoppas jag så innerligt att jag aldrig får uppleva psykos eller psykosliknande tillstånd igen... För det kan jag nog sätta upp på listan över de hemskaste och värsta upplevelserna jag varit med om! Fyfan!
Nej nu väntar ett nytt liv igen.. Längtar redan till morgondagen då jag verkligen är reeeen från drogen som gör mig psykotisk! Aaaaah *dreglar*
/ Nastasia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar