Missfoster, är vad jag känner mig som...

När jag gick i fyran och femman på mellanstadiet blev det väldigt poppis med rosa AA-behå med snobben på. Jättegulligt, jättecoolt och jättevuxet, tyckte många. Själv tyckte jag det var tramsigt och inte alls något jag ville ha. De i klassen hade inte ens något att ha behån i... Själv började mina växa i ca femman och hemifrån tjatades det om att skaffa behå, men jag vägrade ha en behå på mig, speciellt med snobben på. Jag stod på mig till sexan. Då hade alla i klassen fortfarande AA eller A-behå med snobben. Min första behå var en C kupa. Jag kan säga att jag skämdes i omklädningsrummet... Jag kunde inte smälta in med en rosa behå med snobben på, de fanns inte i min storlek. Jag fick köpa de mer "vuxna" behåarna som endast var vita eller svarta utan mönster... Efter min första behå fortsatte brösten att växa. Och i 9an hade jag D eller DD kupa, vilket jag även fortsatte att ha in på gymnasiet. Dessvärre var det på tok för liten kupa för mig. Jag var inne i en sådan "riktig" behåbutik och där de mätte mig till 75F när jag var ca 18 år. Några år senare mättes jag igen och min nuvarande behå storlek 70H.. Ibland känns även den för liten och jag tror att jag borde ha 70I.. Jag har aldrig mått så dåligt över mina bröst som jag gör nu. De är i vägen för allt, de värker och de stramar. Jag har ont i ryggen och alla behåar gör ont eller så går sönder lätt då mina bröst väger en del.. För ett tag sedan knäcktes en bygel på mitten för tyngden av mina bröst. Vissa behåband släpper även när jag spänner in dem för att få bra stadga. Min enda lösning är att ha behån löst och därmed hängtuttar.. Kul liksom, som 23 åring? Det finns inte heller någon behå i min storlek att köpa, inte ens i riktiga butiker i stan. De säger "Det tillverkas inte behåar i din storlek tyvärr...". Missfoster, är vad jag känner mig som. Jag har t ex ingen sportbehå då det inte finns i min storlek. När jag tränar får jag ha en vanlig behå med spets, då det är det enda jag äger... Jag vill inte ha det så här längre men en operation skrämmer mig, om det ens är möjligt..

/ Nastasia