Min inre trädgård

Min inre trädgård har vissnat och dött.

Kvarlämnat är ett öde landskap, sönderspräckt av kyla och ångest.
Ibland är det en smärta som driver mig till vansinne.
Ibland är det en ekande tystnad av tomhet och likgiltighet.
När jag ser upp på taket från sängen och tillåter mig själv att tänka, så kommer insikten så smärtande nära.
Jag vill verkligen inte leva längre.

/ Nastasia