En väldigt dramatisk händelse

Jag vill inte erkänna att jag inte kan eller orkar lika mycket som någon annan. Oftast tar jag på mig alldeles för mycket eller så tar något som brukar ta lite energi mycket mer. Igår var en sådan dag. Jag var hos psykologen på förmiddagen. Det gick bra där och jag kände mig glad efteråt. När jag skulle hem satte jag på egen musik från spotify i bilen och sjöng högt. Jag kom inte långt förrän jag skulle få uppleva något väldigt dramatiskt för första gången i mitt liv. En bil kom väldigt väldigt fort och gjorde en väldigt väldigt dum omkörning av mig så att vi nästan krockade och jag fick panikbromsa. Sedan kom en polisbil utan sirener och blåljus och gjorde samma dumma omkörning. Vid det laget var jag så skärrad och chockad men jag lyckades ändå behärska mig och handla trots allt. Det kom en till polisbil som nästan körde in mig i baken eftersom det kom möten och då jag sänkte farten för att underlätta hans omkörning.. Jag var i chock efter allt jag upplevt men fortsatte att köra hem. Faran var över, tänkte jag och jag försökte tänka på annat genom att sjunga. Men så var det inte... En polisbil kom med blåljus i en fart man bara ser på tv, asså jag lovar, det var jävligt snabbt.. Jag insåg att han behövde köra om mig, så jag sänkte farten och höll mig till kanten/diket. Det kom möten men polisbilen körde om ändå.. Allt gick på microsekunder.. Detta händer inte, tänkte jag, men jo allt som jag skriver nu har hänt. Jag har varit med om en polisjakt! När jag fick det klart för mig när jag satt där i bilen, brast det för mig och jag började gråta. Jag insåg att jag just kunde ha dött vid flera tillfällen och att jag just varit väldigt nära någon brottsling, kanske en mördare.. Jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv som jag var då.. Fy fan! Hade det inte varit så lugnt med trafik att jag kunde köra efter min förmåga hade jag stannat och hämtat mig. Jag kom hem oskadd fysiskt men psykiskt var jag instabil.. Personalen såg detta och vi pratade kring det. Åndå var jag psykiskt instabil och väldigt trött hela dagen. Det blev inget som det skulle den dagen.. Ingen städning och ingen träning. Tröttheten fortsatte till nästa dag, idag. Jag är så trött att det känns omänskligt för jag är så muskelsvag och seg i huvudet att jag inte orkar någonting.. 

Det blir sängen tidigt idag.. Just nu orkar jag inte skriva mer, men ni har fått en liten update iaf..

/ Nastasia