fredag 11 oktober 2013

Jag har nått min gräns

Jag ser på idol i min lägenhet nu, innan var jag ute hos de andra.. Efter förra inlägget kom många tankar och mer känslor, till slut brast det och jag började gråta.. Jag är jätterädd för att det är mig det är fel på, att det är mig personalen pratar om. Sedan är jag rädd eftersom en från trappen kom in till oss i kväll och som ville prata med personalen avskilt. Var det om mig? Det känns verkligen så. Jag duger inte för mig själv så varför ska jag duga för andra? Dessutom är jag rädd sedan händelsen när jag blev felaktigt anklagad av någon på gården. Jag är rädd varje gång jag är ute att någon ska se mig, komma fram till mig och säga att jag gör något fel. 
Känner just nu bara för att isolera mig och aldrig vara bland människor. Vad är det för mening att försöka, göra sitt bästa och kämpa när inget du gör ändå duger? 
Jag orkar inte leva, det gör jag inte. Varför kan jag inte bara få dö? Snälla? Nej, nu kommer tårarna igen.. Jag vill bara dö.. Varför ska det vara så svårt!?.... :'(
/ Nastasia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar