Just nu vill jag bara stoppa fingrarna i halsen och kräkas...

Konichiwa! Idag känns livet liiite lättare.. Känner mig ändå ledsen, nedstämd och irriterad hela tiden. Den brinnande ilskna känslan sitter kvar. Jag tror allt beror på sömnen för den har inte varit bra på flera veckor nu. Jag somnar senare, vaknar många gånger under natten och vaknar tidigt på morgonen. Det funkar kanske att ha det så någon gång då och då, men det är så varje dag.. Dessutom behöver jag tolv timmars obruten sömn. Jag ska vara glad om jag får sex timmars bruten sömn med flera uppvaknande. Det gör mig så jävla förbannad eftersom jag inte kan påverka min sömn. Jag kan inte påverka att grannen väsnas på kvällar och nätterna, eller att det är ljust i mitt rum trots persienner och mörk rullgardin.. Det är framför allt min ena granne som förstör min sömn. Jag kan inte göra ett skit åt det, bara infinna mig i att det är så. Jag har provat att sova med öronproppar och skydd för ögonen, det funkar inte i längden. Det är dessutom obekvämt. Jag får sår i öronen av öronproppar och jag störs av min egen andning när jag använder dem. Skyddet för ögonen är bara i vägen, väldigt obekvämt att ha på sig och funkar dessutom inte till 100%, ljuset kommer in ändå. Vad fan ska jag göra? Säga till honom, kanske ni tycker. Tyvärr är det inte så lätt eftersom det han väsnas med är något han behöver göra. Det kanske inte är helt normalt, allt han gör, men han behöver det. Okej, nu lät det kanske lite fel.. Jag menade inte att han gör sådana saker, nej. Det är svårt att förklara utan att verka elak..
Jag hatar att ha perceptionsstörningar, att ha överhörsel och att vara ljuskänslig. Hatar att ha sömnproblem på grund utav mina perceptionsstörningar. Hatar att vara känslig för att bli deprimerad och nedstämd på grund utav mina sömnproblem. Hatar att jag alltid ska vara så jävla känslig för allt...
Just nu vill jag bara stoppa fingrarna i halsen och kräkas, mår fan illa för allt jävla skit och för fucking livet.. Ursäkta mitt språk, men jag är så jävla förbannad på allt. Ibland är det jävligt lockande att bara ta den enkla vägen ut och bort från allt skit, och hoppa framför ett tåg..
/ Nastasia