Min far är oförutsägbar. Helt plötsligt efter att han vaknat vid 17, började han i all tystnad på maten. Sade inget om att jag skulle börja med salladen eller potatisen. Han hade lagt fram potatis på vasken. Jag gick ut för att försöka få kontakt med honom utan resultat. Efter ett tag gick jag ut och började skala potatisen, då fick jag kontakt efter ett tag. Väldigt kort sade han att jag skulle göra klyftor med olja och krydda. Jag blev lite osäker hur han ville ha det med gav mig fan på att göra mitt bästa. Sedan började jag med salladen också. Inte ett ljud sade han. Inte förrän han hade grillat köttet klart och kom in. Då började han med sin negativa ton. Klagade på att jag inte hade gjort tzatziki vilket jag inte ansåg var lönt till två personer. Sedan klagade han på tv-programmet som vanligt. Han sade inte mycket under tiden vi åt med det han sade var väldigt dystert och negativt. Lönt att han ska bli sur för att mamma är sjuk och vi fick ställa in middagen. Väx upp! Han är min far men beter sig ibland som ett barn.. Han är så jävla oförutsägbar, en tickande bomb som när som helst kan explodera. Som tur var gick han in i sovrummet för att se på teve utan att säga något. Nu är han borta och jag är ensam med mammy <3 Imorgon åker jag från heaven and hell. Min far är helvetet och min mor är himeln..
/ Nastasia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar