Små ändringar

Gjort små ändringar på bloggen. Bland annat har bloggen fått mer färg och så har jag gjort en ny sida "Autism för mig", läs den gärna! ;) Vad händer annars idag? Inte mycket för mig. Min mor ska komma efter lunch, säkert bara en snabbis, det är sällan hon har tid att stanna :( Och ikväll ska jag hyra film med Maja.
Men nu kaffe! :D
/ Nastasia

Nastasia tycker till!

Jag tycker det är hemskt varje gång jag går förbi en rastgård och skylten "Hundar för ej vistas inom lekplatsen" är uppsatt. Vad sägs om en ny bättre skylt, åtminstone på en av alla de hundra lekplatser som finns i byn, "Barn får ej vistas inom hundlekplatsen"? Klart att barn är välkomna i vuxnas sällskap och med sin hund. Men det ska vara en lekplats avsedd för hundar med agilty banor och liknande. Det finns agility banor lite runtom i landet. Sett en i Malmö. Dock var den inte inhägnad. Sedan dess att jag såg den har jag velat se fler sådana. Lite träplankor som bildar en ramp och alla de hinder en agilitybana har. Det kan väl inte kosta en förmögenhet? Kan kommunen bygga nya hus, riva fina grönområden, bygga nya lekplatser till barnen, kan de (ursäkta ordvalet) för fan bygga en rastgård för oss hundägare?
/ Nastasia

Energin flödar

Jag ska vara ärlig fast det är jag alltid. Jag har varit dålig på att gå långa promenader med Trixie nu i vinter. Dels pga saltet och dels pga kylan och det dåliga vädret allmänt. Men idag gick vi i över en timme och vi hade orkat mer, men jag visste till slut inte vart vi skulle gå :p Om vädret fortsätter så här, kommer det bli fler långa promenader hädan efter! Det mår både Trixie och jag bra av. Behöver både sol och motion.
Älskar dig Trixie! <3
/ Nastasia

Solenergi

Solen lyser på oss idag. Vilken energi det ger! Känner mig gladare än gladast och jag känner att nu kan inget stoppa mig. Jag är oslagbar!
Jag har kört idag och det gick bra. Känner mig sjukt peppad inför uppkörningen! Nu kommer jag att klara den! Fan ta det annars! Haha! ;) Jag hade tråkigt efter körlektionen eftersom jag i normala fall gör teoriprov på skolan innan bussen går 40 min senare. Men idag behövde jag ju inte det! Så jag gick till pressbyrån vid busstationen, laddade busskortet och köpte mig en festis. Satte mig sedan i solen (aaah!) och drack min supergoda festis! Och faktum var att tiden gick hur snabbt som helst, för helt plötsligt kom bussen och jag fick skynda mig med busskortet! ;)
Skönt att vara hemma nu. Det tar väldigt mycket energi att åka buss, men snart slipper jag det! Yes! :D
Nej nu gofika med livets dryck, ja kaffe såklart!! ;D Ha det!
/ Nastasia

Det är över

I natt vaknade jag med panik. Jag drömde bokstavligen att jag dog. Det hela utspelade sig i min hemort hos föräldrarna. Det brann utanför huset. Stora vulkanutbrott av eld forsade som stora meters höga vågor mot vårt hus. I panik sprang jag ut men blev dödad av den gifta röken. Hade svårt att somna om. Känslan satt i hela dagen. Det gjorde inte saken bättre att jag skulle åka buss igenom läbbiga kvarter i stan. Dödsångesten var större än störst. Jag skulle till trafikverket och skriva upp. Och ni ser resultatet på bilden! Japp, jag klarade mig! Wiiiie! Är helt dödstrött efter denna dagen. Ska lägga mig nu. Köra imorgon. Nej inte köra upp :) Köra en vanlig körlektion. Wiiiiie kan inte fatta att teorin är över nu! Inga mer prov på datorn, inget mer lyssnande på ljudboken och inget mer pluggande!!! This is fucking awsome!
Nej nu lägga mig.. God natt!
/ Nastasia

Kvällsmys

Så här ser det ut hos Nastasia om kvällarna innan vi ska sova! :)
/ Nastasia

Restaurang

Stolt över mig själv att jag faktiskt vågar och klarar av saker jag tidigare undvek till 100%. Jag och en personal åt på restaurang idag vid lunch. Det var inget speciellt. Kändes lugnt. Ju oftare jag gör sådana saker ju bättre går det. Det är så tråkigt att vara begränsad. Att alltid tacka nej till allt även om jag egentligen vill. Idag kan jag säga ja, med viss ångest och oro såklart, men inte så att jag inte har kontroll. För det är väl så? Ångest har jag fortfarande men jag har kontroll över den. Ibland blir ångesten stor och jag kan fortfarande få panikattacker. Senast var ju bara härom veckan. Men oftast har jag kontroll eller vet hur jag ska hantera den.
Nej nu ska jag ut med Trixie! Ha det!
/ Nastasia

Ett gott skratt förlänger livet

Idag har varit en skrattfest. Umgåtts mycket med de andra här där jag bor. Vi har ätit, fikat, spelat fia, spelat wii, snackat och skrattat! :D Känns bra att skratta. Att kunna skratta. Det är inte helt självklart. Jag kan inte alltid skratta med nya människor. Nu har jag bott här i snart ett år (redan? :o) och först den senaste månaden känner jag att jag är mig själv till 100% och kan slappna av. Jag har utvecklats enormt bara detta året. Från att verkligen inte kunna öppna munnen och prata, inte ens skratta eller göra någon min, till idag då jag både kan prata och skratta. Det är en befrielse. Att leva i tystnad är ungefär som att leva med tejp på munnen, du vill prata, men kan inte. Det kommer inga ord. För ett år sedan kunde jag inte göra något inför någon. Och då menar jag allt. Inte klia mig, kolla klockan, titta någon i ögonen, eller röra mig överhuvud taget. Jag var fast. Känslan av att inte kunna röra sig är obeskrivlig. Visst är jag inte helt fri även idag. Det kommer jag aldrig till att vara. Jag får ibland känslan av att inte kunna röra mig, prata eller liknande. Men skillnaden är att idag vet jag att jag kan egentligen. Kanske inte just nu, för idag har ångesten kommandot och jag tiger. För när ångesten talar, då tiger jag. Man väcker ju inte en björn som sover, eller hur?
Nej snart ska jag ut till dem igen och äta kvällsmat. Måste bara säga att katten här på boendet är sjukt söt! Och sjukt lik katten igår! :o Men vår katt lever och är små busig, trots sina nästan 10 år :)
/ Nastasia

Vila i frid

Nyss var jag på väg ut med Trixie på en långrunda men jag valde att gå hem igen efter att vi strax utanför min lägenhet möttes av en påkörd katt. För många kanske inte det är något speciellt men för mig var det. Det är inte vilken katt som helst, även om det till viss del är det. Det är en katt från en trädgård inte långt ifrån där jag bor. En katt som förra våren är en av de 4-5 kattungarna som föddes och växte upp där. Katten är drygt ett år gammal och jag har mött honom (jag kallar den för honom för att göra den mer personlig) eller hans sykon ofta när jag varit ute. Jag känner mycket för djur även om jag är en hundmänniska. Jag känner för alla djur. Och jag känner mig skyldig katten en ceremoni med tända ljus och ett tal. Av respekt för er läsare, lägger jag självklart inte upp någon bild på honom. Jag vet inte varför men jag känner ungefär likadant som om det vore min katt, min vän.

Farväl lilla katt. Även om jag varit en främling för dig, har jag varit med dig från det att du varit en väldigt liten kattunge till ungkatt. Jag kände inte dig så väl men jag har mött dig många gånger och vi har hälsat på avstånd, då du varit skygg och ovan vid människor. Jag är glad att jag fått träffa dig, ledsen att vi inte ses igen. Hoppas du har det bra där du är. Farväl kära katt.
Vila i frid <3
/ Främling

Nej nu vet jag inte vad jag ska göra, känner mig sjukt ledsen, men inte deppig. Tänker mycket på honom.
/ Nastasia

Lokalsinne

Jag är sämst på att blogga känner jag. Måste bli bättre. Jag vill blogga men så kallar personalen, ett möte eller hundplikten. Alltid är det något.
Idag var jag iaf på trafikskolan och körde för första gången efter min misslyckade uppkörning. Det gick väl bra. Jag är bara sååå sämst på att känna igen mig, hitta och lokalisera. Tänkte skriva att mitt lokalsinne är dåligt, men ändrade mig. Jag har inget lokalsinne.. Min lärare har alltid sagt att det inte gör något om jag inte hittar eller känner igen mig, men idag märkte jag att han blev orolig. Det är inte bra. Kommer jag någonsin att kunna ta mig dit jag ska utan gps? Det tvekar jag på. För även med gps känner jag mig vilse och jag vet inte var jag är, även om jag kört på den vägen 50 gånger. Man kan säga att min lärare är min gps, men aldrig att jag känner igen mig när vi kör. Jag kan känna igen en väg, men jag vet inte var denna väg är eller hur jag tog mig dit. Det är fan pinsamt! Som den gången jag skulle till ungdomsmottagningen. Jag hade skrivit ut en karta (det var tiden innan iphone) och jag hade gott om tid. Ändå! Ändå gick jag på tok fel håll och yrade runt i 2 timmar!! När det låg 5 min från bussen.. Jag missade mitt bokade möte och fick ta bussen hem igen.. Suck!
Nu är jag ledig/fri resten av veckan. Känns skönt på något vis. Ska plugga dessa dagar hade jag tänkt. Måste ju klara nästa teoriprov, fan ta det annars! Uppkörningen också! Fast den tvivlar jag lite på..
Nej nu orkar jag inte skriva mer. Mina ögon är irriterade, såriga och trötta. Vi hörs! Ha det!
/ Nastasia

Mår bra idag

Jag lyckades knaka tillbaka axeln igår efter många om och men. Det släppte men jag var fortfarande öm. Smörjde axeln med ormsalva. Efter någon minut släppte smärtan helt och jag kunde sova. Idag har jag nästan inga känningar alls. Bara i den rörelsen då det knakade. Nastasia mår bra! :)
Idag ska jag bara ta det lugnt, plugga lite och besöka droghandeln ;) Men nu lunch! Ha det!
/ Nastasia

Alla hjärtans dag

Dagarna flyger förbi. Jag har ofta mycket att göra, att jag glömmer blogga. Eller blir avbruten mitt i och jag raderar det. Det har hunnit vara alla hjärtans dag. Jag fick röda rosor av Love <3 Han fick gelehjärtan, en söt nalle och ett kärlekskort :D Köpte även ett stenhjärta till Chilly <3 I fredags var jag på möte och sedan kom Love och vi har varit hos päronen på kalkonmiddag. Mysigt! :) Love åkte ikväll. Jag skulle egentligen sova nu men det har hänt något med min axel. Det hände precis när jag lagt mig och skulle lägga mobilen på nattduksbordet. Något knakade till och en extrem smärta kändes. Ur led? Det gör så sjukt ont fortfarande att jag vill gråta. Fan! Jävla skit! Men jaja, jag får väl försöka sova då iaf... Vi kanske hörs senare..
/ Nastasia

Kamratgrupp

Sitter med musik i öronen och väntar på att kamratgruppen ska börja. Jag orkar egentligen inte vara med, men nu har jag tagit mig hit.. Super trött. Somnade till på bussen hit -.- Vill bara till min säng och sova!
/ Nastasia

Gynekologen

Jag anser att jag har det jobbigt med PMS, oregelbunden mens och nedstämdhet pga det . Det tyckte inte gynekologen när jag var där idag. "Det är normalt.", var hennes kommentar på allt. Tack för ditt stöd liksom. Min upplevelse är så här, och vi är olika. Jag fick lära mig av rektorn på min skola en gång, "En upplevelse kan ALDRIG vara fel, men man kan ha fel.". I alla fall, gynekologen gjorde en undersökning, tog cellprov och gjorde ultraljud. Och jag fick positiva besked. Jag är nu fri från min PCOS, cystor på äggstockarna. Hennes kommentar var, "Du är en frisk kvinna.". Sedan sa hon även "Jag tror inte du har PMS.". Ändå rekommenderade hon annat preventivmedel som ska hjälpa vid PMS. Idag har jag minipiller och hon rekommenderade p-piller och p-stav. Jag frågade henne om p-spruta, och jag var beredd på ett blankt nej pga att jag är för ung och aldrig fått barn. Istället sa hon att det också är ett alternativ och jag fick en broschyr om p-stav, p-piller och p-spruta. Jag frågade även om att ta bort allt, min kvinnlighet, det skulle jag inte gjort. Hon blev lite rasande och sa "NEJ! NEJ! NEJ! Du är för ung! Du har inte fått barn ännu! NEJ! NEJ! NEJ!". Hehe ^^ dumma mig! Även om jag vill det, vill jag först prova allt annat först. Det lutar åt p-spruta, för att slippa mensen helt. För det är det jag vill. Jag är inte som alla andra, för mig är det en big deal att ha mens och jag är beredd att göra allt för att slippa det..
/ Nastasia

Dåliga dagar och bra dagar

Hej! För er som undrar, ja jag lever även om ni inte hört från mig på ett tag. Det har varit en vecka med väldigt dåliga dagar och med väldigt bra dagar. Det gör det svårt fokusera på allt annat. Min förra vecka var, hmm.. Mycket upp och ner. Ena dagen, extremt tuff, jobbig och kaotisk. En annan, helt underbar, bästa dagen på länge, skrattat så jag fått ont i magen. Mått allmänt dåligt hela veckan, mensvärk, PMS och nedstämd. I måndags körde jag, på tisdagen blev mitt psykologsamtal inställt i sista stund, precis när jag tagit på mig för att bege mig mot bussen, det var inte kul :/ Såg verkligen fram emot det. Behövde det. Mådde skit pga det. Och i onsdags gjorde jag det riktiga teoriprovet på trafikverket. Jag var ett nervvrak. Många orosmoment. Och jag klarade inte provet. Tvekade på många frågor som jag egentligen kan. Jag fick 51 rätt och godkänt var 52... Det kändes. Jag var så ledsen efter det. Och ingen hade jag att berätta det för.. Ingen visste att jag hade gjort det. Jag kunde inte heller säga något då. Det tog några dagar sedan blev jag mer taggad att klara det nästa gång. Nu är inget nytt. Bara frågorna men kunskapen, den har jag. Jag kommer att klara det!

I helgen var Love hos mig och vi var och såg Johan Glans World Tour Of Skandinavien och åt på restaurang. Den dagen skrattade jag så jag fick ont i magen. Och resten av helgen var bra, vi såg på melodifestivalen, mös och åt gott. För ett ögonblick mådde jag bra. 

Idag körde jag upp. Självklart var jag ett nervvrak även då. Och självkart klarade jag inte det pga av det.. Jag gjorde många missar som jag inte gör i normala fall. Kontrollantens kommentar var, "Jag kommer inte att godkänna dig idag, det du måste bli bättre på är din planering och uppmärksamhet.". Jag måste se skyltar tidigare, reagera tidigare och agera tidigare. Det håller jag med om, MEN jag var så sjukt nervös och jag är oerfaren och kör på okända vägar, då tar det tid! Fan! Fan! Fan! Fy fan vad jag känner mig värdelös efter detta! Pratat med många och berättat om proven, känns skönt att äntligen berätta och få stöd. Nya tider är bokade för omprov. Försöker tänka positivt. Nästa gång bara måste jag klara det! 

Jag reser mig igen, snart..

/ Nastasia

Min bebis <3

Jag ska vara ärlig. Ibland har jag önskat att jag inte hade hund. Jag har aldrig fått den där starka känslan för Trixie som jag hade för Chilly (R.I.P Missed forever! You will always be in my heart <3) men på senare tid har det ändrats. Trixie är nu 9 månader och hon börjar sakta bli lugnare och mer vuxen. Hon är mer tillgiven och kärleksfull gentemot mig. Ni skulle bara sett hur hon reagerade när jag fick en panikattack. Det går inte att beskriva med ord vad det betydde för mig. Tack vare henne lyckades jag lugna ner mig betydligt fortare än om jag varit ensam. Hon kom till mig, gav den blicken (var inte rädd, jag finns här för dig), hon tryckte sin kropp mot mig och slickade mina tårar. Det stärkte mitt band till henne något så enormt att jag ångrar så att jag önskat bort henne! Det kommer aldrig att ske igen! Hon är min sanna vän, min bebis, och det kommer hon att vara enda in i döden! Chilly kan vara stolt! <3
/ Nastasia

En bra helg

Haft en bra helg hos föräldrarna. Vi har myst med brorsonen, ätit gott och tittat på melodifestivalen! :D Jag blev kär i Yohio och låten Gosa! Haha! "Gosa! Gosa! Gosa! Hela natten lång!". Synd att den åkte ut! :( Men låten finns ju ändå :D
/ Nastasia

Goding

Sitter i soffan hos mamma och pappa, tittar på Evin när han sover. Han är bara för go! <3 :D Vi passar honom för hans mamma (min svägerska) och pappa (min bror) flyttar idag. De ska lämna sin lägenhet och flytta till villa.
Jag är smått orolig för veckan. Måste fota mig för körkortet på trafikverket på måndag bland annat. Mamma har ställt upp att hjälpa mig! Det uppskattas! <3 Sedan så har jag körning, psykologsamtal och annat. Hoppas allt går bra!
Nej nu ska jag hjälpa mamma!
/ Nastasia

Fattiglapp

Jag är så himla less på att vara fattig. Det tär på en. Oro och ångest. Skulle jag bli sjuk, har jag inte råd med ett läkarbesök på 150 kr, eller medicin.. Det är helt sjukt! Och det mest sjuka är att jag troligen måste leva så här resten av mitt liv :((
/ Nastasia