- "Dog du?". - "Ja det gjorde jag, men jag överlevde."

Den där måndagen den 3 november kunde jag ha dött. Men gud gav mig en andra chans. Jag överlevde. 

Tiden efter har varit turbulent. Tre veckor totalt låg jag inne på sjukhuset på olika avdelningar. 

Denna chansen jag fått, plus min tid på sjukhuset, har gjort mig till en ny människa, igen. She will rise again, står det på min underarm. Ja, jag reste mig igen. Jag blev bättre än någonsin. Idag är jag nästintill helt självständig. Jag kan sådant som jag aldrig kunnat i hela mitt liv. Jag vill flytta och börja mitt nya självständiga liv. Idag har jag framtidsplaner och framtidsdrömmar. Jag vill skaffa en hundvalp. Jag vill träffa den rätta. Och jag vill ha barn. Se upp världen för här konmer lejonet Nastasia! Roar!

/ Nastasia

Inlagd på avdelningen igen..

Jag fick mitt rum och min säng vid 17-tiden. Jag har pratat med mamma, personalen och min bror i mobilen sen dess. Det suger att vara inlagd men på något sätt är jag lättad att slippa personalen och deras koll.. Sen får vi se hur länge det blir denna gången..

/ Nastasia

Here we go again..

Är på psykakut än en gång. Min läkare, sjuksköterskan på boendet och min personal vill helst lägga in mig. Ingen vill ha mig hemma. Alla tror att jag kommer att försöka ta mitt liv igen. För det var det jag försökte i förra måndagen med min extrema överdos. Helt ärligt mår jag inte bra hemma alls just nu. De kollar till mig varje 5-15de minut. Även när jag badar, duschar, skriver, vilar och sover.. 24/7! Jag är så less på det att det pajar mig. Jag mår sämre på grund av att jag inte får space eller egentid. Fast inlagd vill jag inte heller bli för här mår jag inte heller bra.. :( Fan asså! Just nu har jag ingen trygg plats att vara på.. Konstigt att man inte vill leva då?
/ Nastasia

Bra låt!

Autopsy song - Otep
/ Nastasia

Texten säger allt...

Stanna livet - RMK

Stanna livet för jag vill hoppa av
Stanna tiden jag orkar inte vara kvar
Vill inte vara med mer, vill inte ser er
Jag menar palla leva livet när det är ett steg fel
När allt bara går snett var är det då för mening?
(Hatar livet nu kommer att hata det för evigt)
Allt blir bara fel hur jag än beter mig
Den senaste tiden har kännts som ingen ser mig
Jag nyper mig I armen för att se om jag drömmer
Men smärtan kommer och den verkar aldrig att gå över
Lever död men jag vill inte leva alls
För meningen med livet, jo, jag önskar att den fanns
Dagarna går och min värld är kall och grå
Försöker klara allt ändå, trots att det är svårt
Ingen förstår hur jag mår eller känner
Min värld vänds upp och ner och jag vet inte vad som händer men

Jag famlar I dimman men jag finner inga svar
Man ska vara glad åt det lilla men om man inget har
Inget kvar bara frågor och tårar
Halva värdet av mitt liv försvinner varje gång jag såras
Bara sätta stopp och få sväva upp I luften
Och se på allt som rörs sig där under
För vissa stunder vill jag inte leva längre
Å mina tårar bildar ett hav I sängen
Jag tänker häng mig och varför finns jag?
Varför lever jag detta livet varför ska det vara bra?
Varje dag när jag vaknar vill jag bara somna om
Och vakna upp igen tillsammans med någon att hålla om
Men vart finns dom, vart finns dom som bry sig?
Människor är kalla och dom gör så att jag fryser
Jag ryser och jag hatar våran tid
Men kommer alltid att leva I den för jag är för feg för att ta mitt liv

/ Nastasia

A helpless victim

I'm the one that never will find peace in life

I'm the one that have to fight for everything

Nothing will be easy

Every breath I take feels like my last breath

I'm the one that never will be helped

There is no cure

I'm a helpless victim

/ Nastasia

Utskriven!

Jag har nyss träffat läkaren. Han kunde inte behålla mig utan att bryta mot lagen. Jag får stanna på frivillig vård eller så får jag gå hem. Inget svårt val. Jag vill hem. Sjukresa kommer och hämtar mig kl 16.30. Det är helt sjukt alla dessa turer på psykakut och avdelningar och sen utskrivningar. Det är ju inte första gången jag åker hem så här fort. Dessutom är det sjukt hur de olika vårdenheterna skickar över ansvaret på varandra. Min läkare tyckte psykakut skulle höja min medicin. Psykakut tyckte avdelningen skulle höja min medicin. Avdelningen tycker det är min läkares ansvar att höja min medicin. Helt sjukt vad de kastar runt ansvaret. Ingen vill ta ansvar för mig verkar det som. Och nu står jag här några dagar senare utan medicinhöjning men med negativa upplevelser som kommer påverka mig hela livet... För att vara på psykakut och på en avdelning sätter sina spår i mig. Det är asläskigt och hemskt. Bara idag fick jag träffa min rumskamrat. Jag svär hon var helt galen. Jag litade inte en sekund på henne. Fasade för natten då jag inte kunde hålla koll på henne. Som tur är slipper jag sova i samma rum som henne. För nu ska jag hem till tryggheten hemma. 

/ Nastasia

Äntligen!

Nu har jag äntligen fått ett rum och en säng. Här får jag stanna. Det är inte på lånetid som förra natten på den andra avdelningen. Jag är på samma avdelning som alla de andra gångerna jag varit inlagd. Det känns väl sådär, då jag upplevt mig illabehandlad här. Där jag var i natt kändes det bara bra. Får se hur det blir denna gången..

/ Nastasia

Utkastad men ändå inlåst.

Jag fick min nattmedicin 21.40 igår efter att ha bett om den redan 20.30. Jag fick förutom min vanliga nattmedicin även min vid behov eftersom jag bad om den för att somna lättare. Det hade jag inte behövt då jag även fick en insomningstablett.. Så jag sov ganska bra fram till Kl 6.00 på morgonen då jag blev utkastad från mitt rum och min säng här på sjukhuset. Jag hade bara sängen en natt då den personen som hade sängen var på permision fram till 7.00 idag. Så nu är jag på avdelningen men utan rum och utan säng. Jag vet inte om jag någonsin kommer få en säng, det kan ingen svara på. Jag är trött och vill lägga mig för att vila. Försökte lite i soffan men då kom en sur tant som är inlagd fram till mig och typ sade att det är hennes soffa. Att hon alltid sitter där för att det är enda stället som är lätt att resa sig från... Förstår det inte eftersom här finns gott om fåtöljer men bara en soffa.. Känner mig ledsen. Har ingenstans att ta vägen. I värsta fall måste jag sova på soffan i natt... Det är fullt över allt. Tog förresten blodprover idag. Nervös för svaren. Tänk om något skadats av min överdos? Usch, tanken är skrämmande..

Jag får väl infinna mig i att inte kunna vila på sjukhuset som är en viloplats..

/ Nastasia

Omtumlande dag.

Efter att jag kom hem igår från akuten har jag fortsatt vara inte vid fullt medvetande. Idag har jag varit mer vid medvetande att jag kunnat reflektera och fundera över vad som har hänt. Jag är besviken och ledsen för mitt misslyckade försök. Jag råkade nämna det till personalen att de ville lägga in mig. Så nu är jag det... Ska sova nu. Har varit en lång och omtumlande dag...

/ Nastasia

Two steps from hell.

Jag har inte skrivit på flera dagar som ni säkert märkt. Anledningen till det är att jag legat på sjukhus på grund av överdos. Jag minns inte mycket. Tydligen har personalen hittat mig några timmar senare och ringt 112. Jag blev hämtad av en ambulans och som sen körde i illfart med sirener och blåljus mot sjukhuset. Jag blev snabbt kopplad till olika maskiner och jag fick dricka kol. Sen har jag blivit lämnad av personalen som var med mig och därefter vet ingen vad som hänt. Jag var väldigt mycket frånvarande, nästan medvetslös, att jag inte minns något.
Tja det var väl det.. Just nu ligger jag halvt väck på soffan. Är fortfarande inte med till 100%. Det kan ta tid säger personalen.
/ Nastasia

Det är lugnt.

Jag är hemma nu. Det var ingen skada i fötterna. Jag har antagligen bara sträckt/stukat fötterna. Jobbigt bara då det är båda :( Känner för att gråta just nu. Allt är mitt fel... :'( Fan fan fan!

/ Nastasia

Fan också!

Jag har så ont i mina fötter att jag måste på akutröntgen idag :( Fan också! 

/ Nastasia

Sakta framåt.

Förra veckan och några veckor innan mådde jag uruselt och mitt självskadebeteende eskalerade. Efter läkarbesöket i fredags med medicinhöjning har det sakta blivit bättre. Än är det inte bra. Dessutom får jag betala priset denna vecka för det jag gjorde förra. Jag har stukat/sträckt båda mina fötter att det gör svinont att gå. Kan i princip inte gå emellanåt. Jag har bara mig själv att fylla för det är jag själv som förorsakat det. Annars så försöker jag plugga om dagarna. Lämnade in uppdrag 2 i söndags och idag gjorde jag prov 3 och fick alla rätt. Öppnade sedan uppdrag 3 men inte börjat. Sen har jag också bokat det muntliga slutprovet med läraren. Nu är det inte mycket kvar. Snart så är jag färdig med kursen. Ska bli skönt och samtidigt tradigt. För det har varit en otroligt intressant och lörorik kurs. 

/ Nastasia

Läkarbesök 17/10-2014

Jag åkte sjukresa för första gången i mitt liv dit. Hade en personal med mig. Jag har varit rädd så länge jag kan minnas för sjukresa, på grund av deras gula minibussar, väntetider och samåkningar. Igår blev det en gul minibuss. Jag fick smått panik. Jag fick sitta nästlängst fram. Normalt sitter jag nästnästlängst fram. Där känner jag mig någorlunda trygg. Längst fram är en mardröm. Jag klarade bilresan dit, men det var asjobbigt. Satt på helspänn genom hela resan och bara väntade på en gråtattack/panikattack. Det kom ingen som tur var. När vi sen kom fram var vi där 30 min innan besöket. Det stressar mig att vänta. Ännu mer av att vara i ett väntrum. Jag kunde inte sitta still stundtals. Spelade en del på mobilen, läste på lappar och kollade i tidning med personalen. Tiden gick förvånansvärt fort ändå. Till slut kom vi in till min läkare A. Där fick jag berätta allt om hur jag mått senaste tiden, vad jag har gjort och hur medicinerna påverkar mig. Vi kom fram till att jag ska höja Seroquel ännu mer, till 300mg. Jag började på 50mg, och åt igår 200mg. Sedan skulle vi höja Cymbalta från 30mg till 60 mg. Jag kände mig nöjd med det. För jag vill tro att det kan bli bättre. Sedan hade jag några frågor angående att banta/gå på diet och äta mediciner. A sade att 5:2 som jag provade i somras inte är bra för mig, då den kan göra mig riktigt sjuk, då jag är högkänslig. Hon sade även att jag är manodepressiv. Jag måste äta, sova och röra på mig regelbundet. annars tenderar jag till att må sämre och bli sjuk. Det var dock helt okej att äta som jag gör och har gjort sedan i våras, inga kolhydrater som pasta, potatis eller ris. Så det fortsätter jag med. Det var så skönt att höra henne säga att jag är högkänslig och manodepressiv. Ingen har någonsin sagt det. Seroquel är dessutom stämningsstabiliserande och funkar både på röster och manodepressivitet, Känner hopp inför framtiden med dessa mediciner. Äntligen kanske jag kan må bra.
/ Nastasia

Möjs med kisse!

Pluggat hela förmiddagen. Ganska klar med uppgift ett av två på uppdraget. Känner att jag inte hinner klart till imorgon. Har skrivit till läraren och hemsidan om jag kunde skjuta upp uppdraget till efter helgen. För jag ska även in till allmänpsyk imorgon akut för läkarbesök. Fick veta idag. Ska väl fortsätta plugga i eftermiddag.. Men nu lunch.
/ Nastasia

21 år sedan du lämnade mig.

Bild från igår då jag tände ljus och tänkte på min mormor som somnade in för 21 år sedan.

Igår var det en helvetes dag rent ut sagt. Vill helst bara glömma den.. Idag har det varit bättre iaf. Jag har städat och tvättat på förmiddagen, vilket jag igår inte trodde att jag skulle klara av. Sen har jag varit hos psykologen med en personal från boende för stöttning i att få klarhet på läget just nu. C var tacksam för det. En sak som hon sade idag och som jag sade "Tack!" till var att när någon frågar hur jag mår och jag svarar att det är bra när det inte är det, säger jag inte det för att ljuga. Jag önskar att jag ska må bra. Efter psykologen blev jag påmind av en personal att det är inlämning på fredag redan! Jag som inte ens börjat än... Trott det varit lugnt, att det var nästa vecka eller något. Jag har mått sådär dåligt länge och inte kunnat plugga att jag inte haft koll på läget. Idag kom jag i alla fall i gång men jag tvekar på om jag hinner. Jag kanske hinner men det kommer inte att bli lika bra som om jag hade börjat förra veckan.. Sen så ska jag till mamma imorgon att jag bara har torsdag och fredag på mig. Fan assså!! Panik! Stress!
Nu sova, är astrött.. Natti!
/ Nastasia

Jävla fucking skit piss mög dag!

Punkt.
/ Nastasia

Intressant läsning!

Jag är hos min bror Alex idag. Emelie jobbar. Men jag får träffa Pär och Alex i alla fall! :D Betyder asmycket! Just nu sover Pär och Alex sätter upp element i rummet intill. Senare idag när Emelie har slutat ska vi köra till mamma och pappa och äta där. Just nu läser jag om bemötande gentemot personer med funktionsnedsättning. Intressant läsning. Läste: "Situationer med för högt ställda krav gör de flesta människor oroliga och stressade. En människa med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan behöva anpassa, minska eller ta bort kraven för att undvika ett sammanbrott." Känner att det stämmer in som fan på mig. Jag klarar av minimalt med krav och ibland inga alls. 

För övrigt mår jag helt okej idag. Jag har ångest, men den är hanterbar. Sedan känns det bra att vara här hos min bror. Jag är inte heller seg som igår av Lergigan. Tur att jag slipper den. Jag känner mig faktiskt klar och pigg i huvudet. Tur är det för jag är ju tvungen att köra för att komma till min bror. Hade jag mått som igår hade jag inte kört en meter. Jag är stentuff med det! 

/ Nastasia

Fredagsmys!

Mådde bara sämre och sämre efter att jag skrev sist. Ångesten var fucking stor igen.. Nästan varit fri hela dagen, med bara svag ångest. Ikväll blev den outhärdlig igen. Tog min behovsmedicin.. Det hjälpte. Så nu blir det fredagsmys med de andra framför idol! <3 och så Kalle i knät som vår katt heter! <3 Han hoppa upp själv, såå söt! <3
/ Nastasia