There's no real love in you!

Denna låten passar mig till 100%.

Tokio Hotel - Automatic

Automatic [echo x3]
Automatic [echo x3]

You're automatic and your heart's like an engine,
I die with every beat.
You're automatic and your voice is electric,
Why do I still believe?
It's automatic, every word in your letter.
A lie that makes me bleed.
It's automatic when you say things get better.
But they never...

There's no real love in you.
There's no real love in you.
There's no real love in you.
Why do I keep lovin' you?

It's automatic counting cars on a crossroad.
They come and go like you.
It's automatic watching faces I don't know.
Erase the face of you.
It's automatic.
Systematic.
So traumatic.
You're automatic

There's no real love in you.
There's no real love in you.
There's no real love in you.
Why do I keep lovin' you?
Automatic.
Automatic.
Automatic.
Automatic.

Each step you make.
Each breath you take.
Your heart, your soul.
Remote-controlled
This life is so sick.
You're automatic to me

There's no real love in you. [x6]
Why do I keep lovin' you?

Automatic (there's no real).
Automatic (love in you).
Automatic (why do I).
Automatic (keep lovin' you?).
Automatic...

/ Nastasia

Ensam är inte stark.

Du lämnade mig för snart 2 år sedan, jag saknar dig fortfarande lika mycket som då.. 
Det känns tomt inom mig, ett hål som bara växer för varje dag jag är utan dig. 
Du var mitt allt, min bästa vän. Jag älskade dig. 
Jag hatar hela världen, för att just du var tvungen att lämna mig. 
Men jag hatar mig själv ännu mer, för att jag inte kan göra det ogjort.
Ensam är stark, eller hur? Det är inte sant. 
Jag har aldrig känt mig så svag som jag gör nu, för du gjorde mig stark. 
Jag har aldrig känt mig så kall som jag gör nu, för du gjorde mig varm. 
Jag har aldrig känt mig så tom som jag gör nu, för du gjorde mig hel. 
Ensam är inte stark.
/ Nastasia

Än en gång är Nastasia förvirrad i sina känslor...

Jag vet inte hur jag ska beskriva hur jag känner. Jag är förvirrad i hur jag känner. Jag har känt mig ledsen helt utan anledning hela dagen att jag är nära att gråta, samtidigt som jag är extremt arg helt utan anledning att jag vill skrika och slå på något. Saknaden efter Chilly har i för sig varit större än någonsin de senaste dagarna men inte kan det bara vara det? Jag borde dessutom vara glad just nu för posten som jag fick i eftermiddag.. Jag fick post med beslutet om kollo som jag överklagat. Jag får åka nu! Men jag kan inte glädjas åt det. Jag är inte värd kollo. Jag har skuldkänslor som begärt att få åka på något som är så dyrt som kollo faktiskt är. För helt ärligt känns det riktigt fel att åka. Jag är för mycket. Jag vill bara att alla ska tycka om mig. Just nu känns jag bara för mycket, värdelös, fel och att alla hatar mig. Jag borde kanske avstå från att åka? :(
/ Nastasia

Jag saknar dig mer än någonsin!

Jag saknar dig mer än någonsin. Du var så underbar och jag saknar det vi en gång hade. Du var så mycket mer än bara min hund. Du var min bästa vän, min själsfrände, mitt allt. Jag saknar allt det vi gjorde och upplevde tillsammans. Det var du och jag mot världen. Tillsammans tog vi oss igenom allt. Fanfanfan att du blev sjuk. Du dog allt för tidigt och för ung. Jag saknar dig varje dag, varje timme och varje minut. Livet är allt för orättvist. Jag svär, jag hade offrat min högra arm för att få ha dig kvar. I år är det två år sedan du somnade in i min famn. Jag saknar och älskar dig fortfarande! <3
/ Nastasia

Här är det mysigt och avkopplande!

Här är det mysigt och avkopplande, men grymt ensamt :( Saknar gossen mer än någonsin varje gång jag verkligen är ensam.. Fast saknar honom egentligen hela tiden. Bara att vistas i miljön i det gemensamma utrymmet där han och jag brukade umgås, känns sjukt jobbigt ibland. Men men, jag måste väl vänja mig antar jag.. Han lär nog inte komma inom det närmsta. Jag läste på fb om en annan som varit på samma plats som gossen är på nu. Han kom hem efter 13 eller 14 månader! Det är fukking över ett år! Vet ej om jag klarar det faktiskt.. :'(
/ Nastasia

Jag känner mig ensam

Jag känner mig väldigt ensam ikväll. Saknar min gosse men även någon vän att se mello med, men ingen är här med mig. Jag får som vanligt nöja mig med personalen på mitt boende, men ikväll kan de inte fylla tomrummet, ensamheten och saknaden efter riktigt kärlek/vänskap...

Well well, ska väl fortsätta min kväll ensam i lägenheten snart... 

/ Nastasia

Nastasia träffade sin gosse idag! :'D

/ Nastasia

Jag saknar dig!

Jag försöker leva 

mina dagar som vanligt, 

men det går inte. 

Jag saknar dig 

alldeles för mycket. 

När du åkte, så brast 

mitt hjärta för evigt, 

för du betyder så mycket. 

Jag är i sorg.

Jag gråter varje dag, 

för jag önskar 

att du kunde vara hos mig. 

Jag saknar dig så...

/ Nastasia

Nastasia have been listening alot to Missing You by E-rotic this week...

Så står det på Spotify och nog för att det är sant.. Jag har den på repeat flera gånger om dagarna. Skulle gissa på mellan 20-50 gånger per dag...
/ Nastasia

Att övervinna rädslan

Jag sjukade mig från jobb idag för att jag kände mig tjock i halsen och för att jag kände mig hängig. Men allt eftersom förmiddagen gick och jag hade vilat på soffan, blev jag bättre på den fronten men saknaden och sorgen efter min gosse blev sämre. Jag grät och jag grät, precis som alla andra dagarna sedan han åkte. Dessutom hyperventilerade jag när jag tänkte på kamratgruppen som jag skulle på ikväll. En personal och jag pratade och vi åt lunchen inne hos mig. Sedan fortsatte långa samtal med personalen ända in på sena eftermiddagen om hur vida jag ville eller inte villa åka på kamratgruppen. Det var tal om att ta med en personal men i slutändan körde jag själv i alla fall. Tack och lov för det, för som det var bra där och som jag mådde bra både där och sedan efteråt också.
Nu är jag helt slut att det får räcka så här, ska snart gå och lägga mig också. Peace and love!
/ Nastasia

Are you 4 real?

....
/ Nastasia

Wish you were here... :'((

En låt på repeat just nu... :'((
/ Nastasia

Låten säger mycket om hur jag känner...

29 mars - Kapten Röd

Kan inte förmå mig, låter låten gråta åt mig, så låten gråter åt mig...

Jag fortsätter vända mig om men du finns inte där.
Jag fortsätter leta men finner ingen mening att va här.
Jag vill inte vakna imorn utan kärlek i min värld.
Så jag fortsätter vända mig om men du finns inte där.

Den här låten den e ren terapi,
min enda nyckel till en öppning i ett inspärrat liv.
Alla säger minnena skall blekna med tid,
ska jag va ärlig, kan jag inte se när det blir.
Jag trodde aldrig att jag kunde falla ner så djupt.
Men sen kommer världens bästa vibration och ger mig ljus,
är du en dröm, snälla ta inte slut.
Åh nej...

Jag fortsätter vända mig om men du finns inte där.
Jag fortsätter leta men finner ingen mening att va här.
Jag vill inte vakna imorn utan kärlek i min värld.
Så jag fortsätter vända mig om men du finns inte där.

Så skrik ut, sluta viska
Väljer hur du vill leva så sluta spring under piskan
Man stressar genom livet, rädd för saker å missa
Vi har ingenting att pricka av på nån lista
Vissa säger lev din dag som din sista
Vissa söker lugn man bara finner i kistan
Men jag vet att bara inte kärleken vissnar
Kommer allt det vackra övervinna det bistra

Jag fortsätter vända mig om men du finns inte där.
Jag fortsätter leta men finner ingen mening att va här.
Jag vill inte vakna imorn utan kärlek i min värld.
Så jag fortsätter vända mig om men du finns inte där.
/Nastasia

Det är fortfarande en stor sorg..

Jag har sagt det innan och jag säger det igen, jag har inte samma relation till Trixie som med Chilly. Jag vet om det. Jag vet att jag oftare borde gå längre rundor, göra saker, leka och träna med henne. Jag vill göra allt detta. Det vill jag, men jag har ingen ork eller lust eller vad man ska kalla det. Jag känner mig som en bitter hundägare som helst velat att Trixie skulle kunnat Sitt innan hon ens hört ordet. Innan har jag inte kunnat sätta fingret på vad det är som gör det så svårt med Trixie när det var så lätt med Chilly. Men egentligen är det en ganska enkel förklaring. Jag är fortfarande i en stor sorg efter Chilly. Jag saknar henne så fruktansvärt mycket att det gör ont. Det är speciellt jobbigt när jag och Trixie är på samma platser, går samma rundor, leker samma lekar eller tränar samma trix som med Chilly. Jag har inte riktigt fattat det tidigare.
Ikväll har jag dessutom tittat på gamla videoinspelningar på Chilly från valp till  vuxen. Jag är så grymt ledsen nu och jag kan erkänna att jag gråter i just denna stund när jag skriver detta. Fyfan... Jag känner mig som en sån fruktansvärd hemsk människa för att jag inte tar hand om Trixie på rätt sätt. Det värsta är att jag inte kan ta tillbaka de 1,5 år jag har gjort fel även om jag blir bättre nu.. Hon är förstörd för livet och det är MITT fel för att jag inte kunnat sluta tänka på Chilly. Alla säger jämt att Trixie aldrig kan bli Chilly. Vet ni vad? JAG VET! Alla har alltid åsikter om en men ingen kan förstå den smärta jag lever med varje dag. Min bästa vän, min bebis, min hund fick jag ta det hemska beslutet om att avliva bara 3 år ung efter att hon varit sjuk i en dödlig sjukdom i minst ett år vad vi vet säkert. Kan ni förstå den smärtan!? Nej, det kan ni inte. Jag har autism, adhd, social fobi, dyslexi och psykisk ohälsa, de tillsammans och även individuellt gör mitt liv jävligt jobbigt att leva och jag möter mycket oförståelse, missförstånd, dömande och kritik på grund utav det. En hund är inte som människor, för hundar förstår, dömer inte, är tillgivna och kärleksfulla på ett villkorslöst sätt. Jag hade aldrig fått uppleva den kärleken, den närheten, det kärleksfulla bandet, den glöden och lyckan förut. Jag tog nog hand om Chilly bättre än genomsnittet i Svergie då jag var hemma på heltid och kunde ge henne all min tid. Det var precis efter att jag varit inlagd på psyk vid flera tillfällen och då jag som mest var nergången i min depression som jag skaffade Chilly, i augusti 2009.. Det är ingen som kan förstå vad hon har betytt för mig och att hon faktiskt räddade mitt liv, för det var för henne som jag orkade kämpa.
Jag mår så sjukt dåligt just nu att jag vill ta livet av mig,  men självklart vet jag precis som många av er som läser, att det bara är en tillfällig känsla.. Nu tänkte jag försöka sova eftersom jag borde sovit för länge sedan, men inte haft lust till vilket jag egentligen inte har nu heller... Men men, godnatt då folket!
/ Nastaisa

En hemsk känsla ingen hundägare vill känna.

Jag har länge känt mig som en dålig hundägare eller mamma gentrmot Trixie, som på senare tid har utvecklats till en hemsk känsla ingen hundägare vill känna. Jag vill ge bort min bebis för att jag känner mig otillräcklig, värdelös och hemsk. Hon hade fått det bättre hos någon annan. Nej, vad säger jag! Nu bölar jag snart.. Jag älskar Trixie och jag vill inte förlora henne. Jag vill vara en bra mamma men det känns som om alla granskar mig som hundägare hela tiden. Personalen har börjat kommentera hur jag tar hand om min hund, min bebis. Jag kan säga att det känns något så fruktansvärt mycket. Det gör ont. Det finns nog inget värre än när någon kritiserar dig och ditt sett att vara på. Jag har som sagt känt mig dålig en längre tid. Jag vet om att jag inte är perfekt men jag kämpar varje dag. Min förra bebis Chilly vandrade vidare för snart 1,5 år sedan. Det är väldigt jobbigt fortfarande. Jag vill så gärna att Trixie ska vara lika duktig, lydig och tillgiven som Chilly. Det är en sorg som jag måste bära och utstå med varje dag eftersom Trixie inte är i närheten av hur Chilly var. 

Jag är inte dum i huvudet utan att jag förstår att Trixie inte kommer att bli Chilly. Jag förstår att hon är en egen individ med sina egna egenskaper. Det förändrar ändå inte den sorg jag känner. Förstår ni hur jag menar? Jag hoppas det! För ni får inte tro att jag inte är en djurvän, att jag ogillar Trixie eller att jag inte vill ha henne, för det gör jag!!

/ Nastasia

Idag för 20 år sedan!

Ikväll tänder jag ljus och tänker på min mormor som gick bort idag för 20 år sedan. <3
Jag minns än idag den kärleksfulla värmen från henne trots att jag bara var 3 år då hon gick bort... Vila i frid Mormor! <3
/ Nastasia

Härligt att vara hemma men saknaden är stor

Konichiwa! Det är härligt att vara hemma igen i sin egen lägenhet, i lugnet och med min bebis nära mig. Det är härligt att få gå på promenad med henne, se henne glad och bara njuta av tillvaron tillsammans med henne. Bilden är tagen idag då vi gick förbi en ny damm med en fontän och Trixie ville självklart bada. Aaw sötis! <3 Tyvärr var det stängsel runt hela så hon kunde inte bada, dessutom hade jag precis badat henne i duschen innan. Fan vad jag har saknat min bebis alltså! Det har jag inte fattat förrän jag kom hem. Däremot är saknaden enorm efter alla de fina människorna på kollot, ledare som deltagare. Jag saknar egentligen allt från kollot, stämningen, gården, allt vi gjorde, alla skratt och till och med rutinerna.. för..
På kollo var allt perfekt.
På kollo kunde jag släppa allt ansvar jag har hemma och bara vara här och nu.
På kollo förstod alla mig bara sådär.
På kollo kände jag tillhörighet.
På kollo kände jag mig omtyckt.
På kollo hade jag en varm känsla inombords varje dag.
På kollo trivdes jag.
På kollo kände jag mig fri.
Jag har aldrig känt allt detta på en och samma gång och jag har aldrig mått så bra eller haft så roligt i hela mitt liv som jag hade på kollo.. Detta är det absolut bästa som hänt mig. Det finns inte ord att beskriva. Jag är stum. Jag har sagt det innan och jag säger det igen; Kollo är bättre än att vinna drömvinsten på lotto!
Den största utvecklingen jag gjorde under min kollovistelse var ändå att gå från att ogilla närhet, till att älska det. Jag har aldrig kramats så mycket i hela mitt liv som på kollo. Varje kväll fick jag en godnatt-kram och ibland hände det att jag fick kramar under dagens lopp också.
Det största jag tar med mig från kollo är att jag vågar prova nya saker och att närhet är okej när det sker på mina villkor.
/ Nastasia

Marknad

Konichiwa! Ni anar inte hur min dag varit.. Oj oj oj! Jag skulle köra till hemorten vid 12-tiden idag. Jag hade packat innan och varit ute med Trixie på långrunda. Allt var klart och jag var redo att köra. Men min bil gick inte att låsa upp med centrallåset.. Efter många försök, tänkte jag att det nog bara var batteriet i nyckeln. Så jag låste upp bilen med nyckeln i förardörren. Det gick bra, men när jag skulle öppna dörren där bak för att sätta in mina grejer, gick inte dörren att öppna. Jag började undra vad fan som pågår men tänkte att jag måste bara starta bilen, men det gick inte heller.. Helt död. Vad fan gör man? Jag måste ju till hemorten. Ringde far och berättade läget. Han skulle hämta mig istället. Tack och lov! Men min bil :( Min stakars bil är fortfarande död :'( Far ska ringa han vi köpte den av för att få det på garantin..

I alla fall kom far och hämtade mig och vi åkte till marknaden. Där träffade jag även Love, vilket inte alls var planerat. Vi åt langos <3 och jag köpte, eller egentligen fick jag av far, lila foppatofflor och en hatt (den på bilden). Helt underbart! Jag är supernöjd! :D

Snart kommer mammy hem! Hon landade 19.40 så hon är nog snart här! <3 :D Saknar henne så! <3

Ska nog stanna här i ett par dagar :) Ni får ha det bra! Peace out!

/ Nastasia

Idag på dagen, den 6 Juli 2013, var det ett år sedan du vandrade vidare till andra sidan..

Det absolut värsta tänkbara inträffade Mig, fredagen den 6 juli 2012, alltså exakt på dagen för ett år sedan som min underbara, alldeles fantastiska och helt enkelt unika vän, mitt livs kärlek, min bebis vandrade vidare till andra sidan...

Den här förlusten, det var och är fortfarande en katastrof för mig. Chilly var Min hund. Smärtan jag känner i mitt hjärta går inte att beskriva med ord. HUR kan det göra så fruktansvärt ont i en, utan att man egentligen, fysiskt sett, råkat ut för någonting?
Sorgen och saknaden är outhärdlig, jag vill fortfarande få det det ogjort, jag vill ha tillbaka min hund.
Jag är helt tom och jag hatar hela världen för det här.

Hon var hela mitt liv, mitt allt, det var jag och hon - mot världen.

Tre år är ingen ålder, vi skulle ju göra så mycket ihop, vi hade "hela" våra liv framför oss, så mycket som vi gått igenom har skapat ett band jag aldrig tidigare haft med något levande ting.
Jag kan verkligen inte, hur mycket jag än försöker, beskriva tillräckligt vad hon betydde för mig och vilken kärlek vi delade. Det var någonting man var tvungen att se med egna ögon för att förstå, det är någonting jag alltid fått höra av de som såg oss ihop.

<3 Vila i frid Chilly <3
Saknaden är enorm
<3 Älskar dig <3
1 juni 2009 - 6 juli 2012

/ Nastasia

Jätteglad att få vara med min mammy!

Konichiwa! Jag är hos mammy idag. Vi har pratat, fikat och så har vi köpt en ipad till mammy. Snacka om att jag också blev sugen på en när jag hjälpte mammy med den idag! Men jag måste hålla i mina pengar för den 27 augusti ska jag tatuera mig. De ringde från studion och ändrade min tid från den 26 till 28 augusti. Det kvittade mig, så länge jag får min tattoo ändå! <3

Jag lekte lite med ipaden precis och fotade Trixie, haha! Hon är för söt! <3

Vet inte om jag kör hem ikväll eller om jag stannar över.. Vi får se :) Jätteglad att få se och vara med min mammy i alla fall! <3 

/ Nastasia