Nu jävlar ska det hända något!

Jag har googlat, googlat och googlat hela kvällen om bröstförminskning. Jag visste på något vis redan det jag läste ikväll. Ett BMI över 25 är inte tillåtet.. Jag mätte mitt BMI till 29.6. Jag måste nu gå ner minst 15 kg innan det ens är tal om att söka. Så nu jäklar ska det hända något med vikten för nu har jag motivationen till det också! 

Fan vad jag vill det här! Jag vill och jag ska! Så är det bara!

/ Nastasia

Missfoster, är vad jag känner mig som...

När jag gick i fyran och femman på mellanstadiet blev det väldigt poppis med rosa AA-behå med snobben på. Jättegulligt, jättecoolt och jättevuxet, tyckte många. Själv tyckte jag det var tramsigt och inte alls något jag ville ha. De i klassen hade inte ens något att ha behån i... Själv började mina växa i ca femman och hemifrån tjatades det om att skaffa behå, men jag vägrade ha en behå på mig, speciellt med snobben på. Jag stod på mig till sexan. Då hade alla i klassen fortfarande AA eller A-behå med snobben. Min första behå var en C kupa. Jag kan säga att jag skämdes i omklädningsrummet... Jag kunde inte smälta in med en rosa behå med snobben på, de fanns inte i min storlek. Jag fick köpa de mer "vuxna" behåarna som endast var vita eller svarta utan mönster... Efter min första behå fortsatte brösten att växa. Och i 9an hade jag D eller DD kupa, vilket jag även fortsatte att ha in på gymnasiet. Dessvärre var det på tok för liten kupa för mig. Jag var inne i en sådan "riktig" behåbutik och där de mätte mig till 75F när jag var ca 18 år. Några år senare mättes jag igen och min nuvarande behå storlek 70H.. Ibland känns även den för liten och jag tror att jag borde ha 70I.. Jag har aldrig mått så dåligt över mina bröst som jag gör nu. De är i vägen för allt, de värker och de stramar. Jag har ont i ryggen och alla behåar gör ont eller så går sönder lätt då mina bröst väger en del.. För ett tag sedan knäcktes en bygel på mitten för tyngden av mina bröst. Vissa behåband släpper även när jag spänner in dem för att få bra stadga. Min enda lösning är att ha behån löst och därmed hängtuttar.. Kul liksom, som 23 åring? Det finns inte heller någon behå i min storlek att köpa, inte ens i riktiga butiker i stan. De säger "Det tillverkas inte behåar i din storlek tyvärr...". Missfoster, är vad jag känner mig som. Jag har t ex ingen sportbehå då det inte finns i min storlek. När jag tränar får jag ha en vanlig behå med spets, då det är det enda jag äger... Jag vill inte ha det så här längre men en operation skrämmer mig, om det ens är möjligt..

/ Nastasia

Jag är helt blowned away!

Ikväll efter kvällsmaten blev jag överspeedad att jag inte visste vart jag skulle bli av. Det brann inombords och det kröp i hela kroppen. Jättejobbig känsla! Efter en timme och känslan inte lade sig gick jag ut till personalen. De måste trott jag var drogad som jag betedde mig.. Men de tar mig väl och vi bestämde att hitta på något att göra. Det blev mc donalds och äta mjukglass. Jag köpte mcflurry oreo! Oh my god! Jag blev helt blowned away!
Nu har det i alla fall lagt sig och det är sååå skönt! För det är ju som sagt jättejobbigt när man är så rastlös att man håller på att bli galen, sliter sig i håret och klättra på väggarna...
Sova snart. Ja tack! Puss!
/ Nastasia

Och aldrig kan man få vara utvilad eller pigg...

Efter inlägget igår hade jag som sagt boendemöte efter flera månaders uppehåll... gick väl sådääär.. Pratade för mycket om sånt där jag inte borde.... det förflutna osv osv osv... Och som om det inte var nog, kunde jag inte sova den natten sen... Jag har sovit dåligt i ca en vecka, om inte mer, men i natt sov jag nästintill inte alls.. Vakande vid midnatt och kunde inte somna om. Dessutom somnade jag runt 22.30.. Så jag har inte mått sådär jättebra idag.. Huvudvärk, illamående, extremt ljudkänslig och grymt seg i huvudet. Stannade hemma från jobb idag också..
Jag är som sagt skitseg i huvudet och känner mig allmänt konstig och dimmig, så jag sätter punk här.... Peace!
/ Nastasia

Aldrig kan man få vara glad..

Jag gråter just nu när jag skriver detta.. Anledning: Personalen avvek från mina rutiner igen. De avvek inte bara från en utan tre och dessutom på samma gång :'( Jag pallar fan inte mer!! Först inte skicka sms om att det är kvällsmat om ca 10 min eller liknande, sen inte fråga mig var jag vill äta och sen även knacka på min dörr när de ska ringa men skicka sms först.. Sen så tillrättavisar de mig för att jag inte är snabb nog att svara eller pratar överhuvudtaget då jag går in i ett läge där jag är svår att nå. Jag blir pressad och stressad då.. Bagateller tycker många, men för mig är det en big deal.. Dessutom är jag känsligare när jag är trött och i sorg.

Jag hatar mig själv och jag hatar hela världen för att jag alltid ska bli behandlad så här. Jag är tydligen inte värd mer än så här och ibland mycket mindre än så..

Nu: tårka tårarna, snyta sig och sätta på något falskt leende, även om jag inte kan, alla lögner om hur bra jag mår och förbereda sig för boendemöte med en personal.. Jippi! Ibland är det jävligt roligt att vara Nastasia.. Eller inte.... :'((

/ Nastasia

Nastasia försöker förklara..

Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig för att det inte ska låta fel eller bli missförstånd. Jag har sedan ca en vecka tillbaks blivit väldigt förälskad i en viss person. Han betyder allt för mig. Det är något jag först inte vetat, utan har fått till mig av andra att det är så. För mig är det ingen självklarhet det där med känslor. Jag kan ha det ganska svårt med känslor, att känna av dem, veta vilka det är och veta vilka som tillhör vad. Jag vet bara att jag blir glad och ledsen då jag tänker på honom och att jag vaknar tidigt varje morgon innan alarmet med både en oroskänsla och med en pirrande och kittlande känsla inombords. Jag kan inte bestämma att jag ska känna på ett visst sätt, då jag inte vet hur man gör. För mig är inte känslor självklara eller lätta för den delen heller. Ibland måste jag t ex fråga om någon är arg, glad eller ledsen, då jag är osäker. Jag är alltså alltid väldigt förvirrad i mina känslor och inte minst sagt just nu.

De två senaste dagarna har det känt liiiite lättare med saknaden efter honom. Jag har inte gråtit lika mycket om ens alls.. Men han finns i mina tankar 24/7. Igår gjorde jag inget speciellt men idag har jag tränat på gymmet och varit i stan med mammy. Det känns bra att göra något jag tycker om eller tycker är kul, trots ängsligheten och saknaden. Kamratgruppen i måndags gjorde nog också sitt...
Men nu är jag helt slut i huvudet att det värker och jag mår illa... Sätter punkt här. Peace and Love!
/ Nastasia

Emporia oh my god!

Jag hittade faktiskt en hel del på Emporia idag, oh my god! Speciellt glad är jag för min jacka! Velat ha en sådan länge men inte hittat en som jag verkligen gillat, eller så har den varit för dyr.. Denna kostade 499 kr och jag bara ÄÄÄLSKAR den! <3 Jag svär! Den är dösnygg i verkligheten! TACK MAMMY! <3
Sedan köpte jag en tröja med dödskalle och ett par jamasbyxor med dödskallar på! Fukking looove them! Oh my god! Sedan köpte jag också inlägg till skor, inneskor och en svart/vit skjorta. Ja, det var väl allt. Köpte ju en tröja i torsdags när jag var i stan med Maja också.. Så nu blir det ingen mer shopping för Nastasia på ett braaaaa taaaag!
Mammy och jag åt bakad potatis med tonfiskröra där, oh my god så gott och så mätt jag blev. Dock hatar jag potatis för känslan man får efter man ätit det.. Det lättade efter att vi någon stund senare tog varsin Yoggiboost. OH MY GOD! Det fanns FYRA sorter LAKTOSFRI! Jag tog päron och kokos glass, vit chokladsås, nötkross, kokus, vitchokladbitar och färsla hallon. Fukking AWSOMENESS!

/ Nastasia

Jag saknar dig!

Jag försöker leva 

mina dagar som vanligt, 

men det går inte. 

Jag saknar dig 

alldeles för mycket. 

När du åkte, så brast 

mitt hjärta för evigt, 

för du betyder så mycket. 

Jag är i sorg.

Jag gråter varje dag, 

för jag önskar 

att du kunde vara hos mig. 

Jag saknar dig så...

/ Nastasia

Nastasia have been listening alot to Missing You by E-rotic this week...

Så står det på Spotify och nog för att det är sant.. Jag har den på repeat flera gånger om dagarna. Skulle gissa på mellan 20-50 gånger per dag...
/ Nastasia

Att övervinna rädslan

Jag sjukade mig från jobb idag för att jag kände mig tjock i halsen och för att jag kände mig hängig. Men allt eftersom förmiddagen gick och jag hade vilat på soffan, blev jag bättre på den fronten men saknaden och sorgen efter min gosse blev sämre. Jag grät och jag grät, precis som alla andra dagarna sedan han åkte. Dessutom hyperventilerade jag när jag tänkte på kamratgruppen som jag skulle på ikväll. En personal och jag pratade och vi åt lunchen inne hos mig. Sedan fortsatte långa samtal med personalen ända in på sena eftermiddagen om hur vida jag ville eller inte villa åka på kamratgruppen. Det var tal om att ta med en personal men i slutändan körde jag själv i alla fall. Tack och lov för det, för som det var bra där och som jag mådde bra både där och sedan efteråt också.
Nu är jag helt slut att det får räcka så här, ska snart gå och lägga mig också. Peace and love!
/ Nastasia

Nastasia är en sjukling :(

Känner mig hängig och har ont i halsen :( Får bli en Ligga-i-soffan-under-täcket-och-tycka-synd-om-sig-själv-Dag... :( Peace!
/ Nastasia

Are you 4 real?

....
/ Nastasia

Wish you were here... :'((

En låt på repeat just nu... :'((
/ Nastasia

Då det händer Positivt och Negativt.

Det har hänt en del positivt och negativt i mitt liv den senaste tiden. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag är glad då jag fått fondmedel till en ipad beviljad. Jag är glad då jag gillar en viss person väldigt mycket. Jag är ledsen då jag känner på mig att jag kommer få avslag på min ansökan om Kollo i sommar. Jag är ledsen för att jag inte kommer att se en viss person på väldigt länge. 

Damn it.. Tears, tears, tears.... 

/ Nastasia

Nastasia har äntligen kunnat träna!

Ja, idag har jag äntligen kunnat träna igen efter att jag skadade mina knän i ett fall efter min psykotiska episod.. Jag har fortfarande lite ont ibland men åååh så skönt det var att träna! Jag kände mig stark och med mycket energi, men efteråt var jag heeeelt slut i kroppen.. Jag tränar dessutom mer effektivare nu än tidigare. Blir klar på ca 40 min! :) Tidigare tog det drygt en timme! Så jävla awsomeness!
Jag duschade såklart när jag kom hem men jag hade så mycket energi trots allt. Jag bestämde mig för att röja undan allt som har med hundar att göra. Så nu är min lägenhet 100 % hundfri och helt utan hundsaker! Det tog sin lilla tid men åååh så skönt och fint det blev!
/ Nastasia

Ett livsavgörande telefonsamtal.

Ikväll fick jag ett livsavgörande telefonsamtal av min mamma. Jag är så glad och lättad av det samtalet att det inte går att beskriva! Nu är all oro borta för om Trixie skulle tillbaka hem till mig eller ej. Hon kommer att stanna hos de som lånade henne på prov. Phhheeeeew vilken lättnad!!! Nu är jag 100% ikke hundägare! Jag är bara jag :)

/ Nastasia

Nastasia tycker till!

/ Nastasia

Psykologsamtal 18/2-2014

Efter inlägget igår mådde jag bara sämre och sämre. Till slut orkade jag inte mer och jag ville bara försvinna. Jag tog min bil och körde, men vart visste jag inte. Jag körde till Nettos parkering i byn, stannade där för att fundera på bästa stället att försvinna till. Skogen, blev det, för där är man ensam. Jag körde dit och parkerade på parkeringen, men inte gick jag ur bilen. Nej, jag satt bara där i bilen och lyssnade på min ":'(("-spellista på spotify.. Efter ett bra tag körde jag vidare och tog stora omvägar hem. Men hem ville jag egentligen inte. Så det blev Nettos parkering igen.. Efter ett tag där i bilen blev jag rastlös och bestämde mig för att gå in på Netto bara för skoj skull. Men självklart kom paniken och ångesten fram.. "Ehmm.. tänk så tror de som jobbar på Netto att jag är en snattare på mitt sätt att systematiskt titta på varorna, på mitt stela och märkliga sätt att gå och röra mig på, på hur jag har min blick, på mitt nervösa och oroliga sätt, osv osv osv... Ja TÄNK om de tror det! Ehmmm.. jag måste handla något.... men vaaad???" Jag tittade på kakorna och kexen på vad som var billigast, men inget lockade eller så innehöll det laktos. Jag tittade då på godiset, men de i färdiga påsar eller burkar var dyra. Sedan tittade jag på lösviktsgodiset. 49 kr/kg, det är billigt! Mmmhhmm.. "Okej, hur mycket ska jag ta? Vad ska jag ta? Ehhmm, det här är för lite för att anses normalt, jag får ta lite till. Det här är nog lagom utan att de börjar undra.." Jag gick till kassan med det lilla godis jag tagit och kassörskan sade "Det blir 14 kr tack...". "Ops det var kanske lite för lite i alla fall! Shit och så kan jag bara ta det på kortet, tänk så får man inte det under en viss summa!" Sån tur var sade de inget när jag betalde och jag kom undan lindrigt, bara 14 kr fattigare....
Jag var borta i ca 2 timmar den sena eftermiddagen och jag var hemma igen precis innan kvällsmaten 17.30. Helst ville jag inte äta, så jag låste min dörr, släckte alla lampor och satte mig i soffan... En personal kom i till mig ungefär då och vi pratade en stund... Och så bla bla bla... Jag åt lite till slut efter att hon fått ut mig, sedan bla bla bla... Och jag ville gå och lägga mig... Sova bort allt...
Sedan kom tisdag och jag hade fått sova ordentligt den natten, mycket drömmar... Och så var det dags igen för psykologsamtal... Jag berättade allt om gårdagen, om helgen, om allt... Hon tyckte att jag var mer stabil i mitt tankesätt och i min ilska förra gången i torsdags när vi träffades, och att idag var det precis tvärtom. Jag är tydligen alltid väldigt arg och ilsken inombords och när jag då dessutom blir utsatt på olika sätt, riktar jag den ilskan och aggressionen mest mot mig själv genom att vara destruktiv på olika sätt. Att jag körde iväg igår var för att straffa personalen, gör de oroliga, för spänningen och för att göra något jag har kontroll över. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det, men jag antar att hon har rätt. Jag är mest förvirrad i mina tankar och känslor. För tydligen var det inte ADHD-medicinen som gjorde mig så här känslig enligt C, utan jag har alltid varit det och kommer alltid att vara det.. Kul... liksom... Vadå, så jag ska gå runt och känna mig sårad och hatad resten av mitt liv? Ja, tydligen. Och det är HELT OK!
/ Nastasia

Idag är det Nastasia tvättdag! Jippiiiiiiiii!!!!!

Fy fan vad roligt med tvätt, ellerhur?? :/
/ Nastasia

Jag hatar ovissheten..

Jag hatar ovissheten, att inte veta vad, när eller hur något ska ske. Idag är en sådan dag, vilket i för sig är ganska ofta.. Jag vet vad jag ska göra men inte när och jag mår dåligt för det. Idiotiskt? Korkat? Eller kanske hittepå? Nej, det är så jag är, högkänslig och extremt utsatt för ångest, stress och oro dagligen. Vad fan ska jag göra? Jag dagdrömmer om att helst bara låsa in mig i lägenheten och aldrig komma ut igen, men verkligheten ser inte ut så.. Tyvärr....

/ Nastasia

Finns det något värre än att bli sviken och sårad?

Jag är så jävla ledsen. Jag gråter. Fy fan, vad jag känner mig sviken och sårad av personalen. Jag har inte varit hemma länge ikväll och jag var glad då jag kom hem, men fan inte nu! Jag hade varit hos min bror och brorson under dagen och jag hade längtat till mello ikväll med godis som jag köpt igår. Vad hade då personalen hunnit göra på de få timmarna jag var borta? Jo, de hade gett bort ALLT Mitt godis... Jag skiter i godiset egentligen det är bara grejen att de svikit mig och gett bort något som är Mitt. Jag har varit nära på att skriva till deras privata mobiltelefoner så arg och ledsen jag är. Jag vill att de ska veta vad de gjort mot mig. Jag vill att de ska veta att de har förstört min mellokväll som jag sett framemot med det godis jag själv valt och köpt tillsammans med personalen igår. Nu är det mello och jag kan inte ens se på det eftersom jag mår skit. Kan inte koncentrera mig eller roa mig. Jag är så jävla ledsen.. Detta får mig bara till att vilja fullborda min plan på fredag nästa vecka.. Folk bara sårar mig hela tiden. Jag orkar snart inte mer!! 

Om det är sänka skepp ni spelar, kan ni väl ändå säga det innan? Jag har då fan inte bett om att få vara med!!!! Nu säger jag GAME OVER! 

/ Nastasia

Låten säger mycket om hur jag känner...

29 mars - Kapten Röd

Kan inte förmå mig, låter låten gråta åt mig, så låten gråter åt mig...

Jag fortsätter vända mig om men du finns inte där.
Jag fortsätter leta men finner ingen mening att va här.
Jag vill inte vakna imorn utan kärlek i min värld.
Så jag fortsätter vända mig om men du finns inte där.

Den här låten den e ren terapi,
min enda nyckel till en öppning i ett inspärrat liv.
Alla säger minnena skall blekna med tid,
ska jag va ärlig, kan jag inte se när det blir.
Jag trodde aldrig att jag kunde falla ner så djupt.
Men sen kommer världens bästa vibration och ger mig ljus,
är du en dröm, snälla ta inte slut.
Åh nej...

Jag fortsätter vända mig om men du finns inte där.
Jag fortsätter leta men finner ingen mening att va här.
Jag vill inte vakna imorn utan kärlek i min värld.
Så jag fortsätter vända mig om men du finns inte där.

Så skrik ut, sluta viska
Väljer hur du vill leva så sluta spring under piskan
Man stressar genom livet, rädd för saker å missa
Vi har ingenting att pricka av på nån lista
Vissa säger lev din dag som din sista
Vissa söker lugn man bara finner i kistan
Men jag vet att bara inte kärleken vissnar
Kommer allt det vackra övervinna det bistra

Jag fortsätter vända mig om men du finns inte där.
Jag fortsätter leta men finner ingen mening att va här.
Jag vill inte vakna imorn utan kärlek i min värld.
Så jag fortsätter vända mig om men du finns inte där.
/Nastasia

Alla Hjärtans dag!

Kan ni fatta att JAG har fått alla hjärtans dag present!? Inte jag i alla fall! :O Men åååh så mega super duper glad jag är över det!!!! <3 <3 Det betyder asmycket! Blir fan nästan tårögd bara jag tänker på det....
/ Nastasia

Högkänslig personlighet - Kort beskrivning

Idag fick jag veta att det fanns ett namn på den känslighet jag har och att det är en del av min personlighet. Jag har alltså High Sensitive Personality (HSP) på engelska, eller Högkänslig personlighet på svenska. Det betyder att jag noterar fler detaljer och bearbetar information på ett djupare plan. Det är då ganska naturligt att jag som noterar fler detaljer lättare blir överstimulerad av yttre intryck såsom ihållande, intensiva eller kaotiska ljud, syner, dofter etc. I regel är vi känsligare för smärta, koffein, läkemedel, temperaturer, ljus, ljud, hunger ... Vi brukar också reflektera mer, vi lär oss långsamt men grundligt och är för det mesta ovanligt samvetsgranna.
/ Nastasia

Jag är högkänslig - Psykologsamtal 13/2-2014

Idag hos C pratade vi om att psyk hade ringt henne och informerat om avslutad ADHD-medicinering och om hur det kändes och så vidare. Men mest pratade vi om min psykotiska episod och vad min läkare sade på mötet igår om just det.. C tror eller är ganska säker på att jag inte är psykotisk eller har benägenhet till att bli det. Jo, med en sådan stark medicin som ADHD-medicin är och som gör dig känslig, blir jag psykotisk eftersom jag redan är mer sårbar och känslig utan medicin. I den vevan nämnde C även en förkortning jag aldrig hört talas om, HSP (High Sensitive Personality), och att jag tydligt är det.
Jag har googlat på det när jag kom hem och jag blev glad när jag läste om det, då jag kände igen mig och för att det inte är en diagnos att vara känslig! Kan ni förstå att det jag trott varit ett stort ensamt problem som bara Autister känner, känner även vanliga människor!? Det är alltså inte stört att vara känslig, det är ingen diagnos och du är inte sjuk, det är en personlighet. Jag är helt euforisk! Jag är inte störd! Jo bara liiiite ;)
/ Nastasia

En månad med ADHD-medicin.

Förra onsdagen skulle jag egentligen på uppföljningsmöte om min ADHD-medicin men ssk M var sjuk och det blev inställt. Synd, eftersom jag hade behövt det efter händelsen måndagen den veckan.. Jag fick i alla fall en annan tid onsdagen den 12 feb, alltså en vecka senare. Tiden efter måndagen då det där hemska hände har varit turbulent, skör och känsloladdad. Jag har gråtit mycket, mått skit, mått bra, skrattat, gråtit, mått skit, mått bra, skrattat, osv osv osv.. Jag har gått som på en spindeltråd många dagar och det har varit tal om psykakut vissa dagar. Men, så blev det äntligen onsdag (idag) och möte med ssk M, trodde jag.. Jag hade med en personal från boendet som de andra gångerna, en av dem som var med mig den dagen.. Vi fick gå in till läkarens rum, vilket jag inte alls blev road av, då det kom plötsligt och jag blev rädd. Vi skulle prata om just den måndagen och även hur jag mått efter det.. Jag ville verkligen inte höra på det och bad om att få gå ut istället medans min personal berättade för läkaren och ssk, men nej det fick jag inte... Jag fick snällt sitta kvar och lyssna på allt jävla skit om mig själv och om hur störd jag är. Det var i alla fall självklart att jag inte fick fortsätta med min medicin. Jag frågade om vad det var som hände mig den måndagen eftersom jag aldrig upplevt något liknande förut. Psykosliknande sade läkaren och ssk. Med fortsatt medicinering kan det utvecklas till det värre och för varje gång det händer eskalerar det hela och något mycket allvarligt kan inträffa, tillade de. Det är väldigt allvarligt det som skedde den måndagen. Jag är i chock efter de orden idag. Speciellt efter att jag frågat om de är säkra på att jag blir av med risken att få psykos igen när jag slutat med min medicin. Läkaren svarade att risken är liten att det fortsätter men att det också då inte är hans problem utan en psykiatriker på psykakut.. Han har tydligen bara ansvar för mig när jag tar mediciner som kan ge biverkningar av något allvarligt tillstånd, annars bryr han sig inte.
Jag har nu tagit ADHD-medicin i nästan exakt en månad, men från och med i morgon avslutar jag min medicinering på grund av den ovanliga men mycket allvarliga biverkningen att inte kunna skilja på overklighet och verklighet. Det är en lättnad samtidigt som ett nedslag, då jag verkligen ville ha effekterna av min medicin. Detta var också troligen sista gången jag provar en ADHD-medicin någonsin, då det inte finns någon annan som skulle kunna fungera, enligt läkaren. Jag skulle reagera likadant om inte värre på någon annan då de alla fungerar på samma sätt och påverkar hjärnan.
Allt som allt hoppas jag så innerligt att jag aldrig får uppleva psykos eller psykosliknande tillstånd igen... För det kan jag nog sätta upp på listan över de hemskaste och värsta upplevelserna jag varit med om! Fyfan!
Nej nu väntar ett nytt liv igen.. Längtar redan till morgondagen då jag verkligen är reeeen från drogen som gör mig psykotisk! Aaaaah *dreglar*
/ Nastasia

Nastasia har varit hos frisören!

/ Nastasia

Nu är hon borta..

Nu är Trixie borta för ett tag i alla fall.. Om de gillar henne och allt går bra, behåller de henne.. Känns väl ok, antar jag...

/ Nastasia

Dagarna är väldigt långa.

Dagarna är väldigt långa nu för tiden. De är långa och jobbiga på något vis. Kroppen värker, jag är ständigt rädd och orolig för att det där ska hända igen, jag är trött och utmattad fortfarande, jag har huvudvärk och så har jag inflamation i ena fingret.. Hela dagarna väntar jag bara ut tiden och på att det ska ske igen. Ingen ro att sitta vid datorn eller göra något över huvud taget. 

Det får räcka så här för nu orkar jag inte skriva mer.. Peace!

/ Nastasia

Psykologsamtal 4/2 2014

Jag kom dit med färdtjänst iklädd mjukis och keps och inte duschat på flera dagar.. Ögonen hängde och jag hade mörka ränder under ögonen. C såg direkt att inte allt stod rätt till. "Du ser väldigt dämpad ut. Har det hänt något?". Jag kunde inte förmå mig att säga det. Jag skämdes något så fruktansvärt, men mest av allt var jag livrädd. Jag fick dock fram en viskning, "Det hände något igår.". C fortsatte att ställa frågor kring händelsen och jag kunde sakta börja prata mer och mer. Efter våra 45 minuter hade jag sagt allt jag kom ihåg och mindes. Hon ville ta kontakt med min läkare på psyk för en medicinsk bedömning. Jag sade att det var okej, men helst ville jag inte göra honom orolig och sätta stop för min nya ADHD-medicin. Jag tillät även C att prata med de i personalen som var med mig under händelsen då de kunde ge en annan beskrivning av allt som hände.
Sagt och gjort, efter vårt möte ringde C till psyk och förklarade läget. Läkaren blev orolig och ville sätta stop för min medicin direkt. C förklarade då precis det jag och hon hade pratat om, att den faktiskt fungerar bra och att ingen egentligen vet om det är den som är orsaken till det som skedde. OK, tyckte läkaren, men vi ska ta en dag i tagen. Händer det igen, måste jag direkt in till psykakut och eventuellt sluta tvärt med min medicin... Fyfan! Det vill jag inte ska hända! Varken att det händer igen, eller psykakut, eller sluta med medicinen... FAN! FAN! FAN! Jag är så jävla rädd! Hela dagen har jag gått som på nålar och varit rädd att det ska ske igen.
Jag fick i alla fall en extra tid till C nästa vecka. Sen får vi se vad som händer framöver... En dag i taget, antar jag.. :S
/ Nastasia

En bild säger mer än tusen ord..

Så sant som det är sagt. Jag är helt slut, tagen och rädd efter det som hände igår. Dessutom kan jag inte äta frukost. Snart ska jag egentligen köra till psykologen men jag får hjälp att boka färdtjänst precis som i torsdags..

Orkar inte skriva mer... Peace.

/ Nastasia

Turbulent kväll jag aldrig vill uppleva igen!

Det jag upplevt ikväll är nog bland det värsta jag upplevt i mitt liv. Jag är helt mörbultad, svag, ledsen, utmattad och förvirrad. Vad var det egentligen som hände? Och hur kunde det hända? Det är många frågor som jag tyvärr inte har svaret på. Jag vet bara att jag aldrig vill uppleva detta eller något liknande igen!

Nu ska jag försöka sova, det är vad jag verkligen behöver efter en sådan upplevelse.. 

/ Nastasia

Det finns ingen bättre känsla..

Idag har jag tränat efter jobbet! Känner mig fukking megastolt för det! Kommer jag bara iväg direkt, hinner jag varken tänka eller känna så mycket.. Sedan har jag hela eftermiddagen för mig själv sen! Finns ingen bättre känsla än när man har jobbat och tränat.
Ska lyssna dunka dunka dunka Musik i lägenheten nu!!! :D :D
/ Nastasia

Wiiiiiiiiiiiiieeeeeeeee!!!!!!!!!! :D :D

Först SNN news men sen kommer Äkta Människor! <3 :D :D
/ Nastasia

Ätit ute med familjen

Igår har jag ätit ute med nästan hela familjen. Vi åt asiatiskbuffe, sushi och mongolen bbq på Rosegarden i Malmö! Aaamaagaad! Och så efterrätt såklart! MJUKGLASS! AAAAAMAAAAGAAAD! <3 <3 :D
Nu är jag äntligen hemma efter att har varit hemifrån 14.00 igår till ca 10.30 idag. Så idag blir det vila och lägga sig i tid. Upp och jobba imorgon..
/ Nastasia