Jag sjukade mig från jobb idag för att jag kände mig tjock i halsen och för att jag kände mig hängig. Men allt eftersom förmiddagen gick och jag hade vilat på soffan, blev jag bättre på den fronten men saknaden och sorgen efter min gosse blev sämre. Jag grät och jag grät, precis som alla andra dagarna sedan han åkte. Dessutom hyperventilerade jag när jag tänkte på kamratgruppen som jag skulle på ikväll. En personal och jag pratade och vi åt lunchen inne hos mig. Sedan fortsatte långa samtal med personalen ända in på sena eftermiddagen om hur vida jag ville eller inte villa åka på kamratgruppen. Det var tal om att ta med en personal men i slutändan körde jag själv i alla fall. Tack och lov för det, för som det var bra där och som jag mådde bra både där och sedan efteråt också.
Nu är jag helt slut att det får räcka så här, ska snart gå och lägga mig också. Peace and love!
/ Nastasia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar