Det var mycket igår..

Igår var det mycket. Det var väldigt oroligt, nervöst och stressigt på grund utav det.. Många gånger kände jag panik över hur jag skulle klara av allt.. Jag var först hos sjuksköterskan M på allmänpsyk för ett sista möte. Vi pratade om alla de tre år vi setts. Redan? Sedan pratade vi om hennes efterträdare, att hon kanske inte är bra för mig, eftersom M's arbetsuppgifter inte riktigt är det jag behöver. Hon, precis som min läkare, tillhör neuropsyk-teamet vilket innebär att de är mer insatta i ADHD-mediciner osv.. Och eftersom jag inte tål sådan medicin och nu även behöver mer hjälp med ångest, depression och fobier, tyckte M att jag skulle må bäst av att byta till det andra teamet, allmänpsyk-teamet eller vad det heter. Alltså måste jag även byta läkare nu.. Han har jag haft i fem år. Men samtidigt, precis som M sade, har min och läkarens kontakt aldrig varit riktigt bra. Han förstår inte mig när jag talar och jag förstår inte honom när han talar. Jag antar att detta blir bra, men jag är orolig. Det blir en stor förändring och jag har dessutom dåliga erfarenheter sedan tidigare från det andra teamet, en sjuksköterska. Jag sade till henne att jag hade AS och hon undrade vad AS var för något och när jag sedan berättade att det betyder Asperger Syndrom sade hon "Och vad är det?". Mitt svar som jag med ny diagnos blev, "Det är jag.". Det var fruktansvärt att bli bemött på det viset. Jag visste kanppt själv vad det var eller vem jag var. Jag slutade med den kontakten efter det mötet. Men tänk om det blir så igen med det nya teamet? Hur ska jag bemöta det?
I alla fall var jag hos optikern efter det chockartade mötet på psyk. För det blev verkligen en chock som blev svår att helt ta in och smälta. Det gick bra hos optikern. Jag hade fått nya provlinser och igår kollade vi synen med dem i. Dem var bra och jag skulle behålla dem, men även beställa nya. Fasade för det. För ville helst inte beställa via optikern.. De kostar 800-900kr på nätet för 6 månader och hos optikern kostar de 1400kr för 6 månader. Men det är i alla fall bara en gång, sen fortsätter jag beställa online.
På kvällen sedan skulle jag iväg på den träffen i Malmö, igen. Kände inte alls för det. Jag var så nervös. Men jag tog mig iväg till slut och det är jag glad för. Jag kanske ångrar lite av det jag sade på träffen, för att jg var lite för öppen, men det är svårt att hålla tillbaka när alla andra är öppna. I det stora hela är jag jättenöjd! Resan hem gick också mycket bättre än förra gången, jag var lugn och allt gick bra.
/ Nastasia

Jag har inte mycket tid kvar..

Jag har väldigt länge känt mig levande död, men aldrig skivit om det på bloggen. Jag har en känsla av att jag lever efter den dagen då jag borde ha dött. Jag känner alltså att jag inte har mycket tid kvar, att jag kommer att dö ung. Att jag inte kommer få uppleva min 30 årsdag.. Jag har som sagt inte skrivit om detta tidigare, men då jag läste om någon annan som kände precis som jag, var jag nu tvungen att skriva.. 

Men men imorgon ska jag till psykiatrin... Får se vad dem säger då..

/ Nastasia

Nastasia lagar mat!

Idag lagade jag korvstroganoff a la thai till lunch! Sjukt gott!
/ Nastasia

I'm a failier.

Det bara eskalerade efter att jag skrev innan. Jag började hyperventilera, skaka tänder, fick hjärtklappning och andnöd. Jag kippade efter luft, jag hostade och jag kräktes nästan.. Jävla skit assååå. En panikattack var väldigt nära, väldigt nära. Jag försökte lugna mig men det blev bara värre.. Snabbt började även självhatet och det eskalerade. Jag vill inte gå närmare in på vad som hände men jag fick ett inre lugn till slut.

Just nu har jag ett tomt svart hål i mig som gnager sönder mig. Jag är ledsen att behöva vara så här, behöva reagera så här och bete mig så när jag enligt normen inte borde det. Jag hatar mig själv för att jag än en gång gjort mig själv besviken. Jag är sämst. Jag borde inte få leva. I'm a failier, always. 

/ Nastasia

I stan med Maja

Varit i stan med Maja idag. Skitmysigt! Jag behövde verkligen det! Dock behövde jag kanske inte handla något men vem kan låta bli den dösnygga kepsen på bilden? Inte jag! Dessutom hittade jag två långärmade tröjor med dödskallar på för 99kr st. Kunde inte låta bli dem heller..
Jag var hemma vid 14, lagom till kaffedags. En ny vikarie, en MAN, skulle komma 15.00, så jag försökte förbereda mig inför det. Vilket är i princip omöjligt.. Jag hatar nya saker, jag hatar nytt folk och jag hatar män. Ni kan bara tänka er min panik sekunderna innan han dök upp.. Men men, det gick helt ok. Jag försvann snabbt in till mig efter kaffet och kopplade av efter shoppingrundan. Sedan skulle jag gå ut för att duka till kvällsmaten vilket är min dag idag. När jag kom ut möttes jag av ett fulldukat bord och en fullsatt soffa. Assååå jag klarade inte det. Jag hann säga att jag kom ut för att duka, innan jag skyndade mig in i lägenheten och bröt ihop. Fan asså.. Nu bölar jag igen.. Fatta vad hemsk det är med en plötslig ändring rakt i ansiktet och fullt med folk som bara tittar på dig när du ser ut som ett freak... Jag vill bara dö just nu :'(
/ Nastasia

Vad är det för fel på mig?

Jag har skrivit om detta förut om mina stämningssvängar från lycklig/glad till deprimerad/ledsen. Men som med min Asperger, trodde jag att det skulle gå över. Verkligheten ter sig lite annorlundare än så, speciellt om det ligger en diagnos bakom ett beteende.. Min eviga känsla av att vara från en annan planet blev befogad då jag fick min diagnos Asperger. Men fortfarande kan jag känna att tomheten, ängligheten och ångesten jag bär på inte bara är till följd av Asperger. Andra med Asperger skiftar inte så mycket som jag gör, inte heller mår de så dåligt som jag gör ibland. För som sagt tar jag maxdos + lite till av en antidepressivmedicin och ändå mår jag skit ibland. I alla fall så har jag tidigare skrivit och misstänk bipolär sjukdom, och det berättade jag även för första gången hos läkaren i onsdags. Jag fick i läxa att ta reda på mer och fylla i formulär innan det blir aktuellt. Nu har det gått några dagar och jag undrar om det kan vara det eller om det är borderline.. :s Helst vill jag självklart inte att det ska vara något alls, för jag är inte en sån som vill ha en massa diagnoser. Jag vill för fan inte ha någon från första början, men ibland behövs dem för att man ska få hjälp.. Och det är just hjälp jag vill ha, rätt hjälp. Jag känner mig rätt så jävla hjälplös just nu ska ni veta. Jag ska i alla fall till psykatrin på onsdag för ett sista samtal med sjuksköterska M som ska sluta där :( Asledsen för det för hon var asbra.. I alla fall så kan jag ta upp det med henne då så får jag se vad hon säger..

Nu borde jag lägga mig för att sova.. Tog mina nattpiller för snart 1 tim 45 min sedan.. Men jag har ingen ro, lust eller ork att göra det.. Får ju göra det ändå för vill inte börja se saker som jag gör om jag är uppe efter mer än två timmar på dem.. Peace folket!

/ Nastasia

Ovanför molnen till långt under marken.

Jag var fortsatt lycklig och överglad att jag kände mig bäst i världen igår trots fortsatt förkylning. Men idag när förkylningen nästan är borta vaknade jag med värdelöshetskänslor och självhat.

Från att känna texten nedan och som jag skrev härom dagen..

Jag är inte defekt, jag är annorlunda och särskilt sensitiv.

Jag har rätt att begå misstag. Alla begår misstag. 

Jag tänker inte offra mitt eget värde för att bli accepterad av omgivningen. 

Jag är tillräckligt bra som jag är.

Jag ska vara stolt över mig själv och allt jag åstadkommit.  

Jag ska be om hjälp när jag behöver det.

Jag förtjänar och är värd att bli behandlad väl, med respekt och acceptans.

Jag ska aldrig ge upp.

Jag accepterar mig själv som jag är.

Till att känna....

Jag är defekt, fel och värdelös.

Jag gör bara fel fel fel.

Jag duger inte.

Jag ska/kan inte be om hjälp.

Jag förtjänar inte att bli behandlad väl, med respekt och acceptans.

Jag ger upp snart.

Jag accepterar inte mig själv. Jag hatar mig själv och hela världen.

Livet är för jävla härligt måste jag säga utan att vara ironisk, eller? ....... Jo men visst!

/ Nastasia

För första gången på minst 2 månader.

Sitter vid datorn ikväll för första gången på minst 2 månader om inte 3 månader... Lyssnar på spotify genom mina grymma högtalare på rätt hög volym. Jag gråter. Tårarna bara rinner, men jag är inte ledsen. Nej, Nastasia är glad. Nästan för glad. Jag är genomförkyld med smått feber samtidigt som jag är överlycklig att jag vill studsa runt i lägenheten. Förnuftet säger mig att jag egentligen borde ligga i sängen just nu, men jag kan fan inte vara still..... :D
/ Nastasia

Särskilt sensitiv - Älska dig själv

Jag är fortfarande totalt genomförkyld. Kan fortfarande knappt prata. Däremot har jag energi, lust och ork att läsa, då jag fått två nya böcker med posten. Den ena är den på bilden och som jag också har läst ut bara idag. Tack vare att jag dessutom har internet nu har jag kunnat streama talboken till boken, vilket har underlättat läsningen enormt mycket. Är grymt nöjd och överväldigad över det! Tänkte dela med mig av något jag lärt mig, tagit till mig och läst, som faktiskt är riktigt bra! Detta har jag kommit fram till:
Jag är inte defekt, jag är annorlunda och särskilt sensitiv.
Jag har rätt att begå misstag. Alla begår misstag.
Jag tänker inte offra mitt eget värde för att bli accepterad av omgivningen.
Jag är tillräckligt bra som jag är.
Jag ska vara stolt över mig själv och allt jag åstadkommit.
Jag ska be om hjälp när jag behöver det.
Jag förtjänar och är värd att bli behandlad väl, med respekt och acceptans.
Jag ska aldrig ge upp.
Jag accepterar mig själv som jag är.
Sammantaget är jag överlycklig och helt euforisk över boken för vilka insikter och självkännedom jag har fått! Betyg 5+/5!!!!
/ Nastasia

Förklaring till bloggtystnaden..

Trots att jag började bli sjuk i helgen, att jag nu är extremt förkyld med sjuk hosta och rinnande näsa, är jag glad. Nej förresten, jag är lycklig! För jag tog mig iväg på två viktiga läkarbesök i tisdags och igår. Jag har fått remiss till plastikmottagning och jag har fått läkarintyg från psyk. Egentligen var jag inte speciellt glad efter mötena, allt kändes som det kvittar. Det var efter mötet igår när jag fick posten som allt vände.. Mitt internet hade kommit! Äntligen! :D Jag blev överlycklig!
Idag blir det att ligga i sängen med snytpapper tillhands, ipaden i knät och titta på play..
/ Nastasia