Okunskap om Asperger (eller om mig)!

Igår var jag som sagt på träff i stan med andra aspergare. Innan jag åkte poängterade jag tydligt att personalen INTE skulle ringa mig under den tiden. Jag hör av mig strax innan jag går mot tåget hem. Samma sak gäller när jag varit hos mina päron. Det är grymt stressande för mig när min telefon ringer att jag får extrem ångest av det. Dels för att det ringer, dels för att jag blir orolig när någon annan är orolig, dels för att jag har svårt att svara och dels för att jag tror jag gjort fel. Igår kväll ringde personalen 6 gånger!!! Jag blev så panikslagen att jag flera gånger var på väg att gråta och jag hade hjärtklappning. Jag klarade inte av den pressen, den stressen och den oron.. Som alltid i folksamlingar, kan jag inte röra mig helt fritt eller prata helt fritt. Så självklart kunde jag inte heller svara i telefonen eller gå därifrån. Bara det gav mig panikkänslor. Ge fan i att jaga mig!

Sedan har vi i fredags då jag flera gånger blev petad på av personalen när de ville mig något. Samma sak där, jag blir grymt ångestfylld, rädd och panikslagen.. Ingen rör mig om jag inte bett om det! 

Sedan har vi idag när de skickar sms till mig om att ridningen är inställd idag. Jättebra, eller inte.. Då de visste att jag låg och sov, vaknade jag av smset och blev grymt orolig och stressad. Dessutom fick jag inte sova klart... Hellre att de väntade att säga det till jag vaknat av mig själv!

Sedan berättar de inte förändringar trots att jag gång på gång sagt att jag vill veta ALLT.. De hade tex inte förvarnat mig om att bara en vikarie skulle jobba på förmiddagen.. Ångest för det.

Så idag har jag ångest för igår med telefonterrorn, att jag gjorde fel, att jag fick sms direkt på morgonen och att en personal inte var här som de sagt. Allt detta hade kunnat undvikas om bara kunskapen om min Asperger och problematik var bättre. Ändå har jag sagt till om alla de fel de gjort och ändå upprepas samma fel gång på gång. Och vem får lida? Jo, jag...

Jag vet att några i personalen läser min blogg. Jag hoppas verkligen de ser detta. Fan, nu bölar jag... :(( fan fan fan... Alla känslor bara kom. Jag är rädd. Tänk så blir de arga på mig. Tänk så är det mig det är fel på. Tänk så är det jag som ska förändra mig fast än jag inte kan. Ja, tänk om de hatar mig för att jag är som jag är och kräver det här för ens orka leva. Nej, nu får jag sluta skriva.. Bölar bara ännu mer... 

/ Nastasia